SE
HR-juridik

Underprestation i Norden

logo
Juridiknytt
calendar 24. september 2023
globus Sverige, Danmark, Norge

Att hantera underprestation är knepigt, men att säga upp någon på grund av underprestation är ännu knepigare. Det krävs olika åtgärder för att begränsa risken för påståenden om obefogad uppsägning. I Norden hanterar företagen ofta underprestationer på samma sätt eftersom reglerna är relativt lika. Huvudregeln är att det först måste klargöras för de anställda vad de måste förbättra och vilka konsekvenserna blir om de inte gör det.

Det finns olika sätt att hantera underprestationer. Vissa företag har formaliserade prestationsförbättringsplaner (s.k. PIPs), medan andra har mer informella rutiner.

Men om ledningens försök att förbättra prestationen misslyckas, kan företag sällan lagligen vidta åtgärder direkt för att säga upp den anställda. Anledningen är att en befogad uppsägning på grund av underprestation i de flesta fall kräver föregående skriftliga varningar. Ofta uppfyller PIPs inte de lagstadgade kraven. Vi har skrivit om en obefogad uppsägning efter en PIP-process här.

En bra varning

Varningar kan begränsa risken för krav om kompensation om prestationsnivån inte förbättras. Det beror dock alltid på omständigheterna i det enskilda fallet och olika faktorer kan spela in. En viktig faktor är om varningen är tillräckligt bra för att ligga till grund för en uppsägning.

Rekommendationerna för att utforma en ”bra varning” är likartade i de nordiska länderna och inkluderar att varningar bör vara:

  • Skriftlig
  • Tydlig och precis om vad som behöver förbättras
  • Inom den anställdes kontroll
  • Ange konsekvenser om arbetstagaren misslyckas, inklusive risken för uppsägning

Beroende på omständigheterna kan andra faktorer också omfatta:

  • Tidsfrister för att förbättra prestationen
  • Uppföljning
  • Stöd och coachning

Om den anställde fortfarande inte förbättrar sig går de flesta företag vidare till uppsägning. I detta sammanhang blir det en fråga om timing. Anledningen är att det inte finns några tydliga regler om hur lång tid den anställde måste ha på sig att förbättra sig efter att ha fått en varning. Istället är det avgörande att den anställde har fått en verklig chans att förbättra sin prestation innan uppsägning. Samtidigt bör arbetstagaren inte få för mycket tid på sig. Annars är risken att varningen löper ut medan företaget väntar på att den anställde ska förbättra sig.

IUNO menar

Underprestationer är svåra att hantera i praktiken och det finns många fallgropar. Omständigheter som befordringar eller löneökningar kan göra processen svårare. Det kan också vara så att den anställde är oförmögen att utföra sitt arbete. Av den anledningen krävs det alltid ett genomtänkt tillvägagångssätt och en bedömning från fall till fall för att begränsa risken för påståenden om obefogad uppsägning.

IUNO rekommenderar att företag har interna rutiner för att hantera underprestationer. Rutinerna bör innehålla tydlig vägledning om hur varningar utformas och hur man följer upp med den anställde. Rutinerna kan också innehålla vägledning gällande information till fackföreningar och konsultationskrav.

Det här nyhetsbrevet är det andra i en serie om omstruktureringar och uppsägningar i Norden. Läs om ändring av villkor här.

Det finns olika sätt att hantera underprestationer. Vissa företag har formaliserade prestationsförbättringsplaner (s.k. PIPs), medan andra har mer informella rutiner.

Men om ledningens försök att förbättra prestationen misslyckas, kan företag sällan lagligen vidta åtgärder direkt för att säga upp den anställda. Anledningen är att en befogad uppsägning på grund av underprestation i de flesta fall kräver föregående skriftliga varningar. Ofta uppfyller PIPs inte de lagstadgade kraven. Vi har skrivit om en obefogad uppsägning efter en PIP-process här.

En bra varning

Varningar kan begränsa risken för krav om kompensation om prestationsnivån inte förbättras. Det beror dock alltid på omständigheterna i det enskilda fallet och olika faktorer kan spela in. En viktig faktor är om varningen är tillräckligt bra för att ligga till grund för en uppsägning.

Rekommendationerna för att utforma en ”bra varning” är likartade i de nordiska länderna och inkluderar att varningar bör vara:

  • Skriftlig
  • Tydlig och precis om vad som behöver förbättras
  • Inom den anställdes kontroll
  • Ange konsekvenser om arbetstagaren misslyckas, inklusive risken för uppsägning

Beroende på omständigheterna kan andra faktorer också omfatta:

  • Tidsfrister för att förbättra prestationen
  • Uppföljning
  • Stöd och coachning

Om den anställde fortfarande inte förbättrar sig går de flesta företag vidare till uppsägning. I detta sammanhang blir det en fråga om timing. Anledningen är att det inte finns några tydliga regler om hur lång tid den anställde måste ha på sig att förbättra sig efter att ha fått en varning. Istället är det avgörande att den anställde har fått en verklig chans att förbättra sin prestation innan uppsägning. Samtidigt bör arbetstagaren inte få för mycket tid på sig. Annars är risken att varningen löper ut medan företaget väntar på att den anställde ska förbättra sig.

IUNO menar

Underprestationer är svåra att hantera i praktiken och det finns många fallgropar. Omständigheter som befordringar eller löneökningar kan göra processen svårare. Det kan också vara så att den anställde är oförmögen att utföra sitt arbete. Av den anledningen krävs det alltid ett genomtänkt tillvägagångssätt och en bedömning från fall till fall för att begränsa risken för påståenden om obefogad uppsägning.

IUNO rekommenderar att företag har interna rutiner för att hantera underprestationer. Rutinerna bör innehålla tydlig vägledning om hur varningar utformas och hur man följer upp med den anställde. Rutinerna kan också innehålla vägledning gällande information till fackföreningar och konsultationskrav.

Det här nyhetsbrevet är det andra i en serie om omstruktureringar och uppsägningar i Norden. Läs om ändring av villkor här.

Registrera dig för vårt nyhetsbrev

Anders

Etgen Reitz

Partner

Liknande

logo
HR-juridik

23 april 2024

Sjukdom som grund för uppsägning

logo
HR-juridik

27 mars 2024

Intern information var inte företagshemligheter

logo
HR-juridik

25 februari 2024

Nästa station neutralitetsstaden!

logo
HR-juridik

25 februari 2024

Ett lönestopp är inte alltid en dans på rosor i Norden

logo
HR-juridik

28 januari 2024

Sjukfrånvaro i Norden

logo
HR-juridik

28 januari 2024

Handla en heltidstjänst

Laget

Alexandra

Jensen

Juridisk rådgivare

Anders

Etgen Reitz

Partner

Caroline

Thorsen

Junior juristassistent

Cecillie

Groth Henriksen

Advokat

Johan

Gustav Dein

Biträdande jurist

Julie

Meyer

Senior juristassistent

Kirsten

Astrup

Managing associate (tjänstledighet)

Maria

Kjærsgaard Juhl

Juridisk rådgivare

Sofie

Aurora Braut Bache

Managing associate

Søren

Hessellund Klausen

Partner