SE
HR-juridik

Avskedande av en arbetstagare som gjort otillåtna slagningar i arbetsgivarens databas var ej lagligen grundat

logo
Juridiknyheter
calendar 20. december 2019
globus Sverige

En arbetstagare avskedades efter att ha påståtts gjort flertalet otillåtna slagningar i arbetsgivarens databas. Avskedandet ogiltigförklarades av Arbetsdomstolen eftersom skälen ansågs otillräckliga, både för avskedande och uppsägning. Anledningen var att arbetstagaren i övrigt inte hade begått några fel, samt att de allra flesta slagningarna hade gjorts mer än två år före avskedandet.

Saken handlade om en arbetstagare som, under sin anställning hos Migrationsverket samt periodvisa anställning hos Utrikesdepartementet, hade gjort ett flertal otillåtna slagningar i Migrationsverkets databas ”Wilma”. Databasen innehåller information om sökande hos Migrationsverket och får enligt en informationsruta som dyker upp vid varje inloggningstillfälle inte användas för icke tjänsterelaterade sökningar. Arbetstagaren hade bland annat gjort slagningar på sin systers f.d. sambo och dennes två barn, och genom en internutredning visades det att han hade gjort ett stort antal otillåtna slagningar (492 klickningar) i databasen under cirka fem års tid. Därefter avskedades därför den anställde.

Enligt facket saknade Migrationsverket skäl för avskedandet, inklusive saklig grund för uppsägning. Facket menade att slagningarna inte kunde läggas till grund för avskedande, dels eftersom majoriteten av dem gjorts under anställningen hos Utrikesdepartementet, medan arbetstagaren varit tjänstledig från Migrationsverket, dels eftersom Migrationsverket hade haft tillräcklig kännedom om slagningarna åtminstone i tre månader innan avskedandet och därmed stridit mot tvåmånadersregeln. Arbetsgivaren menade att arbetstagaren grovt hade åsidosatt sina skyldigheter gentemot Migrationsverket, bland annat eftersom han var införstådd med att det han gjorde var otillåtet, men likväl fortsatte sitt agerande under en lång tid. Eftersom samma system och regelverk gällde hos Migrationsverket som hos Utrikesdepartementet, och det i övrigt fanns en tydlig koppling mellan anställningarna och slagningarna, ansåg Migrationsverket att samtliga slagningar kunde läggas till grund för avskedandet. Migrationsverket menade även att de inte fick tillräcklig kännedom om de slagningar som lagts till grund för avskedandet förrän en månad innan arbetstagaren blev avskedad.

Frågan i målet var om Migrationsverket hade laga skäl för att avskeda den anställde, och om inte – om saklig grund åtminstone fanns för uppsägning. Frågan var även om slagningarna i Wilma kunde läggas till grund för avskedande, dels med hänsyn till att flera av slagningarna gjorts när arbetstagaren varit tjänstledig från anställningen hos Migrationsverket, dels med hänsyn till tvåmånadersregeln i lagen om anställningsskydd.

Huvudsakligen mer än två år gamla slagningar av en i övrigt skötsam arbetstagare utgör inte laga skäl för avskedande

Tvåmånadersregeln innebär att en arbetsgivare inte får grunda ett avskedande på omständigheter som arbetsgivaren känt till i mer än två månader innan den anställde underrättas om avsked. Tvåmånadersfristen börjar enligt praxis att löpa när det som läggs arbetstagaren till last blir känt för arbetsgivaren. Om arbetsgivaren inte direkt kan överblicka det som inträffat börjar fristen att löpa först när omständigheterna blivit utredda. I mer svåröverblickbara fall börjar fristen att löpa när arbetsgivaren utrett saken så långt som behövs för att kunna ta ställning till handlandet. Arbetsgivaren har dock en skyldighet att bedriva utredningen på ett försvarbart sätt. Arbetsdomstolen bedömde att omständigheterna i fallet var svåröverblickbara och krävde ett längre utredningsarbete, vilket hade bedrivits på ett försvarbart sätt fram till två månader innan underrättelsen om avsked. Tvåmånadersregeln utgjorde alltså inte något hinder för avskedandet.

Eftersom samtliga slagningar hade skett i Migrationsverkets databas fann domstolen att de hade riktat sig mot Migrationsverket på ett sätt som berättigade att de lades till grund för avskedandet. Dock fann Arbetsdomstolen ändå att laga skäl för avskedande saknades. Arbetstagaren hade nämligen haft sin statliga anställning i cirka 30 år, och slagningarna utgjorde arbetsgivarens enda grund för avskedandet. Framför allt hade endast sex slagningar gjorts de senaste två åren, medan majoriteten av slagningarna hade gjorts mer än två år före avskedandet. Arbetstagaren hade dessutom, utan ingripande från arbetsgivaren, avhållit sig från otillåtna slagningar i mer än ett år före den sista otillåtna slagningen. Arbetsdomstolen ogiltigförklarade därför avskedandet, samt uttalade att Migrationsverket inte ens hade haft saklig grund för uppsägning. Arbetsgivaren förpliktades därför att betala skadestånd till arbetstagaren samt ersätta denne för utebliven lön.

IUNO menar

Domen bekräftar att det krävs ett grovt åsidosättande av regelverk, ordningsföreskrifter eller dylikt för att en i övrigt skötsam arbetstagare med laga skäl ska kunna avskedas. Domen visar även att flertalet regelbrott i form av otillåtna slagningar i arbetsgivarens databas inte utgör en tillräcklig grund för avskedande, i synnerhet om de inträffat en lång tid före avskedandet, där två år är en indikation på vad som utgör lång tid.

IUNO rekommenderar att företag alltid noga överväger vilka omständigheter som läggs till grund för ett avskedande, samt när tvåmånadersfristen kan anses börja löpa, innan de väljer att avskeda en anställd.

[Arbetsdomstolens dom nr 38/2019]

Saken handlade om en arbetstagare som, under sin anställning hos Migrationsverket samt periodvisa anställning hos Utrikesdepartementet, hade gjort ett flertal otillåtna slagningar i Migrationsverkets databas ”Wilma”. Databasen innehåller information om sökande hos Migrationsverket och får enligt en informationsruta som dyker upp vid varje inloggningstillfälle inte användas för icke tjänsterelaterade sökningar. Arbetstagaren hade bland annat gjort slagningar på sin systers f.d. sambo och dennes två barn, och genom en internutredning visades det att han hade gjort ett stort antal otillåtna slagningar (492 klickningar) i databasen under cirka fem års tid. Därefter avskedades därför den anställde.

Enligt facket saknade Migrationsverket skäl för avskedandet, inklusive saklig grund för uppsägning. Facket menade att slagningarna inte kunde läggas till grund för avskedande, dels eftersom majoriteten av dem gjorts under anställningen hos Utrikesdepartementet, medan arbetstagaren varit tjänstledig från Migrationsverket, dels eftersom Migrationsverket hade haft tillräcklig kännedom om slagningarna åtminstone i tre månader innan avskedandet och därmed stridit mot tvåmånadersregeln. Arbetsgivaren menade att arbetstagaren grovt hade åsidosatt sina skyldigheter gentemot Migrationsverket, bland annat eftersom han var införstådd med att det han gjorde var otillåtet, men likväl fortsatte sitt agerande under en lång tid. Eftersom samma system och regelverk gällde hos Migrationsverket som hos Utrikesdepartementet, och det i övrigt fanns en tydlig koppling mellan anställningarna och slagningarna, ansåg Migrationsverket att samtliga slagningar kunde läggas till grund för avskedandet. Migrationsverket menade även att de inte fick tillräcklig kännedom om de slagningar som lagts till grund för avskedandet förrän en månad innan arbetstagaren blev avskedad.

Frågan i målet var om Migrationsverket hade laga skäl för att avskeda den anställde, och om inte – om saklig grund åtminstone fanns för uppsägning. Frågan var även om slagningarna i Wilma kunde läggas till grund för avskedande, dels med hänsyn till att flera av slagningarna gjorts när arbetstagaren varit tjänstledig från anställningen hos Migrationsverket, dels med hänsyn till tvåmånadersregeln i lagen om anställningsskydd.

Huvudsakligen mer än två år gamla slagningar av en i övrigt skötsam arbetstagare utgör inte laga skäl för avskedande

Tvåmånadersregeln innebär att en arbetsgivare inte får grunda ett avskedande på omständigheter som arbetsgivaren känt till i mer än två månader innan den anställde underrättas om avsked. Tvåmånadersfristen börjar enligt praxis att löpa när det som läggs arbetstagaren till last blir känt för arbetsgivaren. Om arbetsgivaren inte direkt kan överblicka det som inträffat börjar fristen att löpa först när omständigheterna blivit utredda. I mer svåröverblickbara fall börjar fristen att löpa när arbetsgivaren utrett saken så långt som behövs för att kunna ta ställning till handlandet. Arbetsgivaren har dock en skyldighet att bedriva utredningen på ett försvarbart sätt. Arbetsdomstolen bedömde att omständigheterna i fallet var svåröverblickbara och krävde ett längre utredningsarbete, vilket hade bedrivits på ett försvarbart sätt fram till två månader innan underrättelsen om avsked. Tvåmånadersregeln utgjorde alltså inte något hinder för avskedandet.

Eftersom samtliga slagningar hade skett i Migrationsverkets databas fann domstolen att de hade riktat sig mot Migrationsverket på ett sätt som berättigade att de lades till grund för avskedandet. Dock fann Arbetsdomstolen ändå att laga skäl för avskedande saknades. Arbetstagaren hade nämligen haft sin statliga anställning i cirka 30 år, och slagningarna utgjorde arbetsgivarens enda grund för avskedandet. Framför allt hade endast sex slagningar gjorts de senaste två åren, medan majoriteten av slagningarna hade gjorts mer än två år före avskedandet. Arbetstagaren hade dessutom, utan ingripande från arbetsgivaren, avhållit sig från otillåtna slagningar i mer än ett år före den sista otillåtna slagningen. Arbetsdomstolen ogiltigförklarade därför avskedandet, samt uttalade att Migrationsverket inte ens hade haft saklig grund för uppsägning. Arbetsgivaren förpliktades därför att betala skadestånd till arbetstagaren samt ersätta denne för utebliven lön.

IUNO menar

Domen bekräftar att det krävs ett grovt åsidosättande av regelverk, ordningsföreskrifter eller dylikt för att en i övrigt skötsam arbetstagare med laga skäl ska kunna avskedas. Domen visar även att flertalet regelbrott i form av otillåtna slagningar i arbetsgivarens databas inte utgör en tillräcklig grund för avskedande, i synnerhet om de inträffat en lång tid före avskedandet, där två år är en indikation på vad som utgör lång tid.

IUNO rekommenderar att företag alltid noga överväger vilka omständigheter som läggs till grund för ett avskedande, samt när tvåmånadersfristen kan anses börja löpa, innan de väljer att avskeda en anställd.

[Arbetsdomstolens dom nr 38/2019]

Registrera dig för vårt nyhetsbrev

Anders

Etgen Reitz

Partner

Franziska

Brüggemann

Biträdande jurist

Liknande nyheter

logo
HR-juridik

22. januari 2020

AD: Det är 365 dagar på ett år

logo

29. maj 2019

EU domstolen: Arbetsgivare måste ha ett system för att registrera sina anställdas arbetstider

logo
HR-juridik

26. april 2019

Arbetsdomstolen fann sex månader vara skälig uppsägningstid för VD som sa upp sig från sin anställning

logo

5. april 2019

Arbetsdomstolen: Visstidsanställda överförs med tillgodoräknad anställningstid

Events

logo
HR-juridik
2. september 2019

Livestream om omstrukturering i Norden (Engelska)

logo
HR-juridik
2. september 2019

Frukostseminarium om omstrukturering i Norden (Engelska) (Köpenhamn)

logo
HR-juridik
21. november 2018

Medarbetarnas inflytande i Norden (Helsinki) (Engelska)

logo
HR-juridik
20. november 2018

Medarbetarnas inflytande i Norden (Köpenhamn) (Engelska)

logo
HR-juridik
20. november 2018

Medarbetarnas inflytande i Norden (Webcast) (Engelska)

logo
HR-juridik
13. november 2018

Medarbetarnas inflytande i Norden (Oslo) (Engelska)

// COOKIE INFORMATION POPUP SCRIPT