Kameraövervakning 24/7 på arbetsplatsen var ett brott mot dataskyddsreglerna
Många företag använder kameraövervakning på arbetsplatsen i viss utsträckning för drifts- eller säkerhetsändamål, eller av andra skäl. Där det finns kameraövervakning krävs dock lämpliga skyddsåtgärder. Sådana skyddsåtgärder fanns inte på plats i ett ärende från Integritetsskyddsmyndigheten där anställda var föremål för övervakning dygnet runt, trots att det inte var nödvändigt.
I mindre städer mellan Göteborg och Stockholm hade några brandstationer använt sig av kameraövervakning i flera år.
Anledningen till kameraövervakningen var för att hantera arbetets gång och effektiviteten vid larm, men också för att säkerställa arbetsmiljön. Flera klagomål lämnades dock in till Integritetsskyddsmyndigheten eftersom kameraövervakningen också pågick när de anställda bytte om.
Strikta skyddsåtgärder gäller för personuppgiftsbehandling som härrör från kameraövervakning, utöver de nationella reglerna. Vi har tidigare beskrivit kraven på kameraövervakning i Norden mer i detalj här.
Behandlingen överensstämde inte med uppgiftsminimeringsprincipen
Även om Integritetsskyddsmyndigheten fann att kameraövervakningen var nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse, och därför hade laglig grund, var behandlingen inte förenlig med dataskyddsreglerna av två skäl.
Det första skälet var att övervakningen var för omfattande, vilket innebär att den stred mot proportionalitetsprincipen. Även om det fanns berättigade skäl för att säkerställa övervakning vid larm, fanns det inga berättigade skäl för att övervaka anställda som byter om utan någon censur.
Det andra skälet var att det var för långtgående med övervakning dygnet runt, särskilt då övervakningen endast var nödvändig vid larm. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten borde övervakningen istället ha begränsats till att endast ha aktiverats vid larm och åtminstone borde de utrymmen där de anställda bytte om ha maskerats så att endast den faktiskt nödvändiga informationen samlades in.
Som en direkt följd påfördes en sanktionsavgift på 350.000 kronor.
IUNO menar
Företag måste vara medvetna om att dataskyddsreglerna, förutom eventuella särskilda nationella regler om kameraövervakning, även kommer att begränsa och sätta ramar för hur kameraövervakning får ske. Detta inkluderar särskilda informationsskyldigheter, begränsade lagringstider med mera.
IUNO rekommenderar att företag noggrant utvärderar eventuell kameraövervakning som de vill införa, oavsett om de anställda protesterar mot det eller ej. Risker för bristande efterlevnad finns både under specifika regler om användning av kameraövervakning, dataskyddsregler samt arbetsrättslagstiftning, vilket gör det svårt att avgöra exakt hur övervakning ska ske samtidigt som reglerna efterlevs.
[Integritetsskyddsmyndighetens beslut DI-2018-22697 av den 9 juni 2021]
I mindre städer mellan Göteborg och Stockholm hade några brandstationer använt sig av kameraövervakning i flera år.
Anledningen till kameraövervakningen var för att hantera arbetets gång och effektiviteten vid larm, men också för att säkerställa arbetsmiljön. Flera klagomål lämnades dock in till Integritetsskyddsmyndigheten eftersom kameraövervakningen också pågick när de anställda bytte om.
Strikta skyddsåtgärder gäller för personuppgiftsbehandling som härrör från kameraövervakning, utöver de nationella reglerna. Vi har tidigare beskrivit kraven på kameraövervakning i Norden mer i detalj här.
Behandlingen överensstämde inte med uppgiftsminimeringsprincipen
Även om Integritetsskyddsmyndigheten fann att kameraövervakningen var nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse, och därför hade laglig grund, var behandlingen inte förenlig med dataskyddsreglerna av två skäl.
Det första skälet var att övervakningen var för omfattande, vilket innebär att den stred mot proportionalitetsprincipen. Även om det fanns berättigade skäl för att säkerställa övervakning vid larm, fanns det inga berättigade skäl för att övervaka anställda som byter om utan någon censur.
Det andra skälet var att det var för långtgående med övervakning dygnet runt, särskilt då övervakningen endast var nödvändig vid larm. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten borde övervakningen istället ha begränsats till att endast ha aktiverats vid larm och åtminstone borde de utrymmen där de anställda bytte om ha maskerats så att endast den faktiskt nödvändiga informationen samlades in.
Som en direkt följd påfördes en sanktionsavgift på 350.000 kronor.
IUNO menar
Företag måste vara medvetna om att dataskyddsreglerna, förutom eventuella särskilda nationella regler om kameraövervakning, även kommer att begränsa och sätta ramar för hur kameraövervakning får ske. Detta inkluderar särskilda informationsskyldigheter, begränsade lagringstider med mera.
IUNO rekommenderar att företag noggrant utvärderar eventuell kameraövervakning som de vill införa, oavsett om de anställda protesterar mot det eller ej. Risker för bristande efterlevnad finns både under specifika regler om användning av kameraövervakning, dataskyddsregler samt arbetsrättslagstiftning, vilket gör det svårt att avgöra exakt hur övervakning ska ske samtidigt som reglerna efterlevs.
[Integritetsskyddsmyndighetens beslut DI-2018-22697 av den 9 juni 2021]
Registrera dig för vårt nyhetsbrev
Anders
Etgen Reitz
PartnerLiknande
Ny lag om skydd för visselblåsare på väg
