Tillåtet att säga upp via rekommenderat brev när anställd hade symptom på coronavirus
Enligt LAS är huvudregeln att ett uppsägningsbesked ska lämnas till den anställde personligen. I ett nytt avgörande fastställde Arbetsdomstolen att detta däremot inte var skäligt att kräva när den anställde var sjukanmäld för en oviss framtid på grund av symptom på coronavirus. Företaget hade därför rätt att i stället skicka uppsägningsbeskedet med rekommenderat brev till den anställdes senast kända adress. Som resultat missade den anställde underrättelsefristen för att yrka ogiltigförklaring av uppsägningen.
Dagen då ett cateringföretag hade planerat att överlämna ett uppsägningsbesked till en anställd personligen, sjukanmälde sig den anställde på obestämd tid till följd av symptom på coronavirus. Senare samma dag skickade företaget därför uppsägningsbeskedet med rekommenderat brev till den anställdes senast kända adress.
Den anställde hade flyttat men inte uppgett sin nya adress till företaget, vilket ledde till att personen aldrig hämtade ut brevet. När den anställde väl ville ogiltigförklara uppsägningen menade företaget att fristen för att underrätta dem om detta hade löpt ut, vilket den anställde motsatte sig.
Underrättelsefristen påverkas av hur uppsägningsbeskedet lämnas
Enligt LAS är huvudregeln att uppsägningsbesked ska lämnas personligen. Beskedet ska även innehålla en så kallad fullföljdshänvisning, vilket är en redogörelse för vad den anställde ska iaktta om denne vill yrka ogiltigförklaring av uppsägningen. Om en fullföljdshänvisning är inkluderad i beskedet har den anställde två veckor på sig att underrätta företaget om denne vill yrka ogiltigförklaring, från dagen då beskedet mottas.
Om det inte är skäligt att kräva att uppsägningsbeskedet överlämnas till den anställde personligen, har arbetsgivaren rätt att skicka beskedet med rekommenderat brev till den anställdes senast kända adress. Förutsatt att beskedet innehåller en fullföljdshänvisning börjar underrättelsefristen om två veckor i stället att löpa 10 dagar efter att brevet lämnats till posten. Fristen löper då oavsett om den anställde har tagit del av beskedet eller inte.
I vissa fall uppgår underrättelsefristen däremot till en månad och börjar löpa först när anställningen har upphört. Detta gäller om företaget skickar uppsägningsbeskedet med rekommenderat brev när det borde ha överlämnats personligen, och den anställde inte får del av beskedet under själva uppsägningstiden.
Hade företaget rätt att skicka beskedet med rekommenderat brev?
I det aktuella fallet konstaterade Arbetsdomstolen att företaget hade rätt att skicka uppsägningsbeskedet med rekommenderat brev eftersom den anställde hade sjukanmält sig på grund av symptom på coronavirus, vilket är klassat som en allmän- och samhällsfarlig sjukdom.
Den två veckor långa underrättelsefristen började därför att löpa 10 dagar efter att brevet hade lämnats till posten. Att den anställde inte tog del av beskedet saknade även betydelse. Underrättelsefristen för att kunna yrka ogiltigförklaring av uppsägningen hade därmed löpt ut.
IUNO menar
Avgörandet visar att ett uppsägningsbesked endast får skickas med rekommenderat brev under speciella omständigheter. Det visar även att tidpunkten för när uppsägningen anses ske och när underrättelsefristen för att yrka ogiltigförklaring av uppsägningen därmed börjar löpa, samt hur lång fristen blir, kan påverkas mycket av om uppsägningsbeskedet överlämnats på rätt sätt. Detta gäller särskilt om företaget inte kan bevisa om, och i så fall när, den anställde annars tagit del av beskedet.
IUNO rekommenderar därför att företag som huvudregel överlämnar uppsägningsbesked till sina anställda personligen. Innan ett företag beslutar sig för att skicka beskedet med rekommenderat brev bör företaget noggrant överväga om det har rätt till det, och även ta i beaktande att uppsägningen kan anses ske långt senare om deras bedömning visar sig vara felaktig.
[AD 2021 nr 3]
Dagen då ett cateringföretag hade planerat att överlämna ett uppsägningsbesked till en anställd personligen, sjukanmälde sig den anställde på obestämd tid till följd av symptom på coronavirus. Senare samma dag skickade företaget därför uppsägningsbeskedet med rekommenderat brev till den anställdes senast kända adress.
Den anställde hade flyttat men inte uppgett sin nya adress till företaget, vilket ledde till att personen aldrig hämtade ut brevet. När den anställde väl ville ogiltigförklara uppsägningen menade företaget att fristen för att underrätta dem om detta hade löpt ut, vilket den anställde motsatte sig.
Underrättelsefristen påverkas av hur uppsägningsbeskedet lämnas
Enligt LAS är huvudregeln att uppsägningsbesked ska lämnas personligen. Beskedet ska även innehålla en så kallad fullföljdshänvisning, vilket är en redogörelse för vad den anställde ska iaktta om denne vill yrka ogiltigförklaring av uppsägningen. Om en fullföljdshänvisning är inkluderad i beskedet har den anställde två veckor på sig att underrätta företaget om denne vill yrka ogiltigförklaring, från dagen då beskedet mottas.
Om det inte är skäligt att kräva att uppsägningsbeskedet överlämnas till den anställde personligen, har arbetsgivaren rätt att skicka beskedet med rekommenderat brev till den anställdes senast kända adress. Förutsatt att beskedet innehåller en fullföljdshänvisning börjar underrättelsefristen om två veckor i stället att löpa 10 dagar efter att brevet lämnats till posten. Fristen löper då oavsett om den anställde har tagit del av beskedet eller inte.
I vissa fall uppgår underrättelsefristen däremot till en månad och börjar löpa först när anställningen har upphört. Detta gäller om företaget skickar uppsägningsbeskedet med rekommenderat brev när det borde ha överlämnats personligen, och den anställde inte får del av beskedet under själva uppsägningstiden.
Hade företaget rätt att skicka beskedet med rekommenderat brev?
I det aktuella fallet konstaterade Arbetsdomstolen att företaget hade rätt att skicka uppsägningsbeskedet med rekommenderat brev eftersom den anställde hade sjukanmält sig på grund av symptom på coronavirus, vilket är klassat som en allmän- och samhällsfarlig sjukdom.
Den två veckor långa underrättelsefristen började därför att löpa 10 dagar efter att brevet hade lämnats till posten. Att den anställde inte tog del av beskedet saknade även betydelse. Underrättelsefristen för att kunna yrka ogiltigförklaring av uppsägningen hade därmed löpt ut.
IUNO menar
Avgörandet visar att ett uppsägningsbesked endast får skickas med rekommenderat brev under speciella omständigheter. Det visar även att tidpunkten för när uppsägningen anses ske och när underrättelsefristen för att yrka ogiltigförklaring av uppsägningen därmed börjar löpa, samt hur lång fristen blir, kan påverkas mycket av om uppsägningsbeskedet överlämnats på rätt sätt. Detta gäller särskilt om företaget inte kan bevisa om, och i så fall när, den anställde annars tagit del av beskedet.
IUNO rekommenderar därför att företag som huvudregel överlämnar uppsägningsbesked till sina anställda personligen. Innan ett företag beslutar sig för att skicka beskedet med rekommenderat brev bör företaget noggrant överväga om det har rätt till det, och även ta i beaktande att uppsägningen kan anses ske långt senare om deras bedömning visar sig vara felaktig.
[AD 2021 nr 3]
Registrera dig för vårt nyhetsbrev
Anders
Etgen Reitz
PartnerLiknande
Snabbspårstillstånd för högkvalificerade arbetstagare
Två fall för historieböckerna
Diagnos: ingen diskriminering
Hjulen gick inte runt för bilbesiktningsingenjören
Könsändringar skyddade mot könsdiskriminering
För lite vila klarade inte säkerhetskontrollen