Lika lek, lika lön
Ett tyskt flygbolag omfattades av ett kollektivavtal som innehöll en regel om tilläggslön för arbetade timmar utöver den individuella arbetstiden. Tröskelvärdet var densamma för deltids- och heltidsanställda. Trots detta fann EU-domstolen att det var olaglig diskriminering om deltidsanställda endast fick övertidsersättning när de överskred tröskelvärdet för heltidsanställda. Slutsatsen kan ha en betydande inverkan på särskilda lönesystem i medlemsstaterna.
En pilot var anställd av ett tyskt flygbolag sedan 2001. Han arbetade deltid sedan 2010, vilket motsvarade 90% av arbetstiden för en heltidspilot. Därför minskades också hans lön med 10% jämfört med en heltidspilot.
Han omfattades av ett kollektivavtal som innebar att anställda som flög mer än det tröskelvärde som motsvarar en heltidsanställd skulle få extra lön. Han ansåg dock att tröskelvärdet borde sänkas proportionellt för deltidsanställda. På så sätt skulle deltidsanställda få extra lön när de arbetade mer än sin arbetstid.
Den tyska arbetsdomstolen dömde först till den anställdes fördel, men ett beslut i ett senare överklagande ledde till den motsatta slutsatsen. Därför frågade den tyska domstolen EU-domstolen om det var lagligt att ha samma tröskelvärde för extra lön för deltids- och heltidsanställda.
Samma villkor resulterade i diskriminering
EU-domstolen bedömde att det var olaglig diskriminering att deltidsanställda hade samma tröskelvärde för extra lön som heltidsanställda.
Det är förbjudet att diskriminera anställda på grundval av om de arbetar deltid eller heltid, såvida inte diskrimineringen är objektivt motiverad. Diskrimineringen försökte motiveras genom att hänvisa till att de anställda kompenserades för den särskilda arbetsbelastning som belastade deras hälsa när de arbetade mer än tröskelvärdet för heltid.
Diskrimineringen försökte också objektivt motiveras av det faktum att de anställda endast skulle få betalt när de arbetade en orimlig mängd tid. Anledningen var att arbetsmängden skulle betraktas som orimlig först när den översteg heltidsgränsen. Avsikten var att avskräcka företag från att låta anställda arbeta mer än heltid.
IUNO’s opinion
Principen att ha samma tröskelvärde för när deltids- och heltidsanställda får extra lön finns i många kollektivavtal. Domen slår fast att diskriminering är olaglig om den inte är objektivt motiverad.
Det är fortfarande oklart hur domen kommer att påverka arbetsmarknaderna, men förändringar kommer sannolikt att föreslås för vissa kollektivavtal.
IUNO rekommenderar att företag justerar tröskelvärden proportionellt för anställda som arbetar deltid jämfört med heltid. Det finns inga regler om hur företag ska erbjuda proportionerliga villkor när sådana villkor inte kan justeras i enlighet med detta. Ett exempel kan vara villkor när anställda arbetar på distans. Om villkoret kan omvandlas till ett kontantvärde kommer företag troligen behöva kompensera deltidsanställda i enlighet med detta.
[EU-domstolens dom av den 19 oktober 2023 i mål C-660/20]
En pilot var anställd av ett tyskt flygbolag sedan 2001. Han arbetade deltid sedan 2010, vilket motsvarade 90% av arbetstiden för en heltidspilot. Därför minskades också hans lön med 10% jämfört med en heltidspilot.
Han omfattades av ett kollektivavtal som innebar att anställda som flög mer än det tröskelvärde som motsvarar en heltidsanställd skulle få extra lön. Han ansåg dock att tröskelvärdet borde sänkas proportionellt för deltidsanställda. På så sätt skulle deltidsanställda få extra lön när de arbetade mer än sin arbetstid.
Den tyska arbetsdomstolen dömde först till den anställdes fördel, men ett beslut i ett senare överklagande ledde till den motsatta slutsatsen. Därför frågade den tyska domstolen EU-domstolen om det var lagligt att ha samma tröskelvärde för extra lön för deltids- och heltidsanställda.
Samma villkor resulterade i diskriminering
EU-domstolen bedömde att det var olaglig diskriminering att deltidsanställda hade samma tröskelvärde för extra lön som heltidsanställda.
Det är förbjudet att diskriminera anställda på grundval av om de arbetar deltid eller heltid, såvida inte diskrimineringen är objektivt motiverad. Diskrimineringen försökte motiveras genom att hänvisa till att de anställda kompenserades för den särskilda arbetsbelastning som belastade deras hälsa när de arbetade mer än tröskelvärdet för heltid.
Diskrimineringen försökte också objektivt motiveras av det faktum att de anställda endast skulle få betalt när de arbetade en orimlig mängd tid. Anledningen var att arbetsmängden skulle betraktas som orimlig först när den översteg heltidsgränsen. Avsikten var att avskräcka företag från att låta anställda arbeta mer än heltid.
IUNO’s opinion
Principen att ha samma tröskelvärde för när deltids- och heltidsanställda får extra lön finns i många kollektivavtal. Domen slår fast att diskriminering är olaglig om den inte är objektivt motiverad.
Det är fortfarande oklart hur domen kommer att påverka arbetsmarknaderna, men förändringar kommer sannolikt att föreslås för vissa kollektivavtal.
IUNO rekommenderar att företag justerar tröskelvärden proportionellt för anställda som arbetar deltid jämfört med heltid. Det finns inga regler om hur företag ska erbjuda proportionerliga villkor när sådana villkor inte kan justeras i enlighet med detta. Ett exempel kan vara villkor när anställda arbetar på distans. Om villkoret kan omvandlas till ett kontantvärde kommer företag troligen behöva kompensera deltidsanställda i enlighet med detta.
[EU-domstolens dom av den 19 oktober 2023 i mål C-660/20]
Registrera dig för vårt nyhetsbrev
Anders
Etgen Reitz
PartnerLiknande
Snabbspårstillstånd för högkvalificerade arbetstagare
Två fall för historieböckerna
Diagnos: ingen diskriminering
Hjulen gick inte runt för bilbesiktningsingenjören
Könsändringar skyddade mot könsdiskriminering
För lite vila klarade inte säkerhetskontrollen