SE
HR-juridik

Coronavirus och anställda – Hur ska verksamheten förhålla sig?

logo
Juridiknytt
calendar 5. mars 2020
globus Sverige

I takt med att coronaviruset (COVID-19) fortsätter att breda ut sig har både svenska och utländska företag redan konfronterats av sjukdom bland medarbetare, frivilliga och beordrade karantäner samt att verksamheter stängs ner osv. Men hur ska företagen förhålla sig arbetsrättsligt gällande de nya frågor som nu uppstår?

En rad nya frågor aktualiseras nu avseende företagens förhållningssätt till spridningen av coronaviruset bland medarbetarna, bland annat om det är möjligt att ställa frågor om frånvaroorsaker och huruvida personalen har rätt till lön under de respektive frånvarotyperna. 

Även om den tydliga utgångspunkten kvarstår avseende den första frågan, det vill säga att företag inte omfattande bör efterfråga orsaken till sjukfrånvaro, är medarbetarna skyldiga att rapportera om de har eller misstänks ha den smittsamma sjukdomen. Arbetsgivaren kan även begära att medarbetare meddelar om de eller någon i deras omedelbara närhet har besökt vissa länder på senare tid, eller om de vet att de har kommit i kontakt med personer som varit i dessa områden.

Vad gäller ersättning ska medarbetaren ha rätt till lagstadgad sjuklön i de fall då medarbetaren insjuknar i coronavirus, oavsett om det sker på arbetet, fritiden, under en affärsresa eller under semestern.

I de fall då medarbetaren inte är sjuk men arbetsgivaren begär att personen inte ska komma till arbetet ska medarbetaren ha rätt till lön, t.ex. om:

  • Medarbetaren sätts i karantän på er begäran (t.ex. efter att ha rest till ett utsatt område)
  • Medarbetaren skickas hem eftersom ni väljer att stänga ner era aktiviteter

I de fall då medarbetaren inte är sjuk men myndigheter hindrar personen från att komma till arbetet (t.ex. placerar medarbetaren i karantän) ska medarbetaren ha rätt till lön om denne kan arbeta från aktuell plats. Ni kan även överenskomma med medarbetaren om vad som ska gälla.

Kan medarbetaren t.ex. inte arbeta från en plats där den satts i karantän av myndigheter, eller om kraven i övrigt är uppfyllda, kan medarbetaren ansöka om rätt till smittbärarpenning från Försäkringskassan. Kraven för rätt till smittbärarpenning är att medarbetaren 1) har eller kan antas ha coronavirus utan att ha förlorat sin arbetsförmåga till följd av sjukdomen, 2) för eller kan antas föra över viruset till andra utan att själv vara sjuk, eller 3) på annat sätt har eller kan antas ha varit utsatt för viruset utan att vara sjuk. Rätten till smittbärarpenning kräver dock ett läkarintyg på att personen uppfyller kraven för ersättning.

Däremot har medarbetarna naturligtvis inte rätt att utebli från arbetet på grund av rädsla för smitta, problem i kollektivtrafiken, brist på barnomsorg eller efter ett eget beslut att sätta sig i karantän. I sådana fall kan det handla om olaglig frånvaro utan godtagbart skäl. För medarbetare som insjuknar under eller efter en resa till områden som omfattas av avrådan från UD, kan det diskuteras om deras sjukdom bör betraktas som självförvållad.

IUNO rekommenderar att företagen ska hålla sina resande och utstationerade medarbetare uppdaterade avseende utvecklingen, samt att det ska finnas färdiga åtgärdsplaner om några medarbetare insjuknar. Företagen bör dock göra en konkret bedömning av varje enskilt ärende innan man genomför arbetsrättsliga åtgärder gentemot en sjuk medarbetare.

 

En rad nya frågor aktualiseras nu avseende företagens förhållningssätt till spridningen av coronaviruset bland medarbetarna, bland annat om det är möjligt att ställa frågor om frånvaroorsaker och huruvida personalen har rätt till lön under de respektive frånvarotyperna. 

Även om den tydliga utgångspunkten kvarstår avseende den första frågan, det vill säga att företag inte omfattande bör efterfråga orsaken till sjukfrånvaro, är medarbetarna skyldiga att rapportera om de har eller misstänks ha den smittsamma sjukdomen. Arbetsgivaren kan även begära att medarbetare meddelar om de eller någon i deras omedelbara närhet har besökt vissa länder på senare tid, eller om de vet att de har kommit i kontakt med personer som varit i dessa områden.

Vad gäller ersättning ska medarbetaren ha rätt till lagstadgad sjuklön i de fall då medarbetaren insjuknar i coronavirus, oavsett om det sker på arbetet, fritiden, under en affärsresa eller under semestern.

I de fall då medarbetaren inte är sjuk men arbetsgivaren begär att personen inte ska komma till arbetet ska medarbetaren ha rätt till lön, t.ex. om:

  • Medarbetaren sätts i karantän på er begäran (t.ex. efter att ha rest till ett utsatt område)
  • Medarbetaren skickas hem eftersom ni väljer att stänga ner era aktiviteter

I de fall då medarbetaren inte är sjuk men myndigheter hindrar personen från att komma till arbetet (t.ex. placerar medarbetaren i karantän) ska medarbetaren ha rätt till lön om denne kan arbeta från aktuell plats. Ni kan även överenskomma med medarbetaren om vad som ska gälla.

Kan medarbetaren t.ex. inte arbeta från en plats där den satts i karantän av myndigheter, eller om kraven i övrigt är uppfyllda, kan medarbetaren ansöka om rätt till smittbärarpenning från Försäkringskassan. Kraven för rätt till smittbärarpenning är att medarbetaren 1) har eller kan antas ha coronavirus utan att ha förlorat sin arbetsförmåga till följd av sjukdomen, 2) för eller kan antas föra över viruset till andra utan att själv vara sjuk, eller 3) på annat sätt har eller kan antas ha varit utsatt för viruset utan att vara sjuk. Rätten till smittbärarpenning kräver dock ett läkarintyg på att personen uppfyller kraven för ersättning.

Däremot har medarbetarna naturligtvis inte rätt att utebli från arbetet på grund av rädsla för smitta, problem i kollektivtrafiken, brist på barnomsorg eller efter ett eget beslut att sätta sig i karantän. I sådana fall kan det handla om olaglig frånvaro utan godtagbart skäl. För medarbetare som insjuknar under eller efter en resa till områden som omfattas av avrådan från UD, kan det diskuteras om deras sjukdom bör betraktas som självförvållad.

IUNO rekommenderar att företagen ska hålla sina resande och utstationerade medarbetare uppdaterade avseende utvecklingen, samt att det ska finnas färdiga åtgärdsplaner om några medarbetare insjuknar. Företagen bör dock göra en konkret bedömning av varje enskilt ärende innan man genomför arbetsrättsliga åtgärder gentemot en sjuk medarbetare.

 

Registrera dig för vårt nyhetsbrev

Anders

Etgen Reitz

Partner, advokat

Liknande

logo
HR-juridik

25 april 2025

Ett bättre kollektivavtal omfattade inte anställd

logo
HR-juridik

8 april 2025

Polis med kriminella kopplingar blev uppsagd

logo
HR-juridik

27 mars 2025

Polisassistent avskedades för flera dataintrång

logo
HR-juridik

13 mars 2025

Artificiell intelligens på arbetsplatsen - nya regler från EU har trätt i kraft

logo
HR-juridik

27 februari 2025

Anställd var inte bunden av oskälig konkurrensklausul

logo
HR-juridik

21 februari 2025

Nya regler från EU om plattformsarbete

Laget

Alexandra

Jensen

Associate

Alma

Winsløw-Lydeking

Senior legal assistant

Anders

Etgen Reitz

Partner, advokat

Cecillie

Groth Henriksen

Senior associate, advokat

Elias

Lederhaas

Legal assistant

Emilie

Louise Børsch

Associate

Johan

Gustav Dein

Associate

Kirsten

Astrup

Managing associate, advokat

Laura

Dyvad Ziemer Markill

Legal assistant

Maria

Kjærsgaard Juhl

Legal advisor 

Sunniva

Løfsgaard

Legal assistant

Søren

Hessellund Klausen

Partner, advokat