Anställd kunde inte ta en parallell anställning

En projektledare ansvarade för planering och genomförande av EU-finansierade projekt i en kommun. Han var också intresserad av att bli brandman.

Han informerade sin chef om att han skulle börja arbeta som brandman på deltid. Han förklarade att han skulle arbeta kvällar och helger men att han skulle behöva semester för att slutföra sin utbildning. Hon svarade att det var osannolikt att kommunen skulle tillåta honom att ta någon parallell anställning eftersom jobbet kunde påverka hans sömn och mentala hälsa.

För att tillmötesgå begäran undersökte kommunen vad hans parallella anställning skulle innebära. Kommunen kontaktade den lokala brandkåren för att få information om jobbet. Den förhandlade med facket och övervägde viloperioder, arbetsbelastning och tillhörande ledighet. På grundval av utredningen beslutade kommunen att avslå hans begäran. 

Arbetsdomstolen höll med om att beslutet var motiverat. Enligt det kollektivavtal som gällde kunde kommunen avslå en begäran om den inte var godtycklig eller omotiverad. Domstolen betonade att kommunen hade gjort grundliga utredningar och fackliga diskussioner och dessutom gett den anställde tydliga och sakliga skäl för avslaget.

IUNO menar

Enligt reglerna om parallella anställningar får företag inte hindra anställda från att ha parallella anställningar - såvida inte arbetet inkräktar på deras arbetsuppgifter, konkurrerar på ett skadligt sätt eller på annat sätt kan skada verksamheten.

IUNO understryker att detta fall är specifikt eftersom det baserades på ett kollektivavtal och eftersom Arbetsdomstolen inte prövade det underliggande affärsmässiga skälet. Med detta sagt ger fallet stöd för att parallella anställningar som påverkar viloperioder och inkluderar natt- och helgarbete kan strida mot den anställdes arbetsuppgifter i en sådan utsträckning att det är motiverat att avvisa dem. Återigen, det är alltid en bedömning från fall till fall.

[Arbetsdomstolens dom av den 30 april 2025 i mål nr 25/25]