SE
HR-juridik

Två parter fällda för brott mot lagen om företagshemligheter

logo
Juridiknyheter
calendar 6. mars 2020
globus Sverige

En anställds röjande av arbetsgivarens kunddatabas till en konkurrerande verksamhet under anställningstiden utgjorde brott mot lagen om företagshemligheter och mot lojalitetsplikten. Att därefter medvetet utnyttja kunddatabasen i den konkurrerande verksamheten orsakade ett brott mot lagen om företagshemligheter av det konkurrerande bolaget.

Under cirka 20 år har ett bolag (Bolag A) sysslat med administration av kemikaliehantering. Som en del av verksamheten tillhandahåller bolaget ett digitalt kemikaliehanteringssystem till en omfattande kundkrets. Våren 2015 bildades ett annat bolag (Bolag B), vars verksamhet likt Bolag A:s involverar att tillhandahålla ett digitalt kemikaliehanteringssystem. Under sommaren och hösten 2015 började tre av Bolag A:s anställda att arbeta eller på annat sätt engagera sig i Bolag B:s verksamhet. Hösten 2015 sade en av dem upp sig och blev VD för Bolag B. Strax innan han slutade hos Bolag A skickade han Bolag A:s kunddatabas med namn och prisinformation m.m. till Bolag B.

Mot bakgrund av ovan väckte Bolag A talan mot totalt åtta parter, däribland de tre f.d. arbetstagarna samt Bolag B, och yrkade skadestånd för brott mot lagen om företagshemligheter. Till stöd för sin talan anförde Bolag A att svarandena hade använt bolagets företagshemligheter för att snabbt och billigt kunna bygga upp en konkurrerande verksamhet. Detta hade möjliggjorts av de tre f.d. arbetstagarna, som genom sina anställningar hos Bolag A hade fått ta del bl.a. av kemikaliehanteringssystemet och bolagets kunddatabas. De två som började arbeta på Bolag B hade sedan tillsammans med Bolag B:s grundare skapat ett liknande IT-system, som Bolag B därefter sålt med hjälp av Bolag A:s kunddatabas.

Svarandena motsatte sig skadeståndsskyldighet och hävdade gällande kemikaliehanteringssystemet att informationen redan var spridd till en så vid krets att den inte kunde anses företagshemlig. Gällande kunddatabasen hävdade de f.d. arbetstagarna att de inte hade fått informationen under sådana omständigheter att de borde ha insett att de inte fick sprida den. Bolag B hävdade å sin sida att bolaget inte hade haft tillgång till den aktuella informationen och inte heller utnyttjat denna med vetskap om att informationen inhämtats i strid med lagen om företagshemligheter.

Ond tro hos både den f.d. arbetstagaren och det konkurrerande bolaget ledde till två separata ansvar

AD fann gällande kemikaliehanteringssystemet att dess struktur och funktionalitet inte utgjorde en företagshemlighet, eftersom Bolag A:s kunder som hade full tillgång till systemet fick del av denna information. Att bygga upp ett liknande system baserat på denna information innebär alltså inget angrepp mot någon företagshemlighet. Gällande kunddatabasen ansåg AD att den hade hemlighållits på ett sådant sätt att den utgjorde en företagshemlighet. Genom att medvetet maila över kunddatabasen till Bolag B, som den f.d. arbetstagaren måste ha insett att han inte fick avslöja, bröt han mot lagen om företagshemligheter.

Genom att engagera sig i en konkurrerande verksamhet, vilket även uttryckligen stred mot hans anställningsavtal, hade han även brutit mot sin lojalitetsplikt. Han ådömdes därför skadeståndsskyldighet gentemot Bolag A. Trots att han agerade i Bolag B:s tjänst när han mailade över kunddatabasen från Bolag A fanns synnerliga skäl för personligt skadeståndsansvar. Eftersom samma person var VD för Bolag B och engagerad i verksamheten måste Bolag B ha varit medvetet om att kunddatabasen angripits i strid mot lagen om företagshemligheter. Det var även bevisat att Bolag B hade kontaktat ett 30-tal av företagen i kunddatabasen. Även Bolag B blev därför skadeståndsskyldigt gentemot Bolag A.

IUNOs ståndpunkt

Detta rättsfall är ett tydligt exempel på vikten av att företag genom avtal, policys och utbildning ser till att deras arbetstagare, såväl under sin anställningstid som därefter, förstår sina skyldigheter gällande sekretess och röjande av företagshemligheter.

Ett vanligt missförstånd är att anställda är förhindrade från att kontakta kunder eller använda know-how från deras tidigare arbetsgivare efter att anställningen har upphört, vilket inte riktigt stämmer. Lagen om företagshemligheter begränsar endast utnyttjandet av företagshemligheter, och – om anställningen har upphört – endast om det finns synnerliga skäl, vilket är ett väldigt högt ställt krav.

Även skyldigheten att inte kontakta kunder eller engagera sig i konkurrerande verksamhet upphör när anställningen upphör. Det är därför viktigt att överväga att använda värvningsförbud och konkurrensklausuler när man anställer och befordrar nyckelanställda i bolaget, eftersom sådana klausuler mer effektivt skyddar bolaget från orättvis konkurrens.

[Arbetsdomstolens dom nr 11/2020]

Under cirka 20 år har ett bolag (Bolag A) sysslat med administration av kemikaliehantering. Som en del av verksamheten tillhandahåller bolaget ett digitalt kemikaliehanteringssystem till en omfattande kundkrets. Våren 2015 bildades ett annat bolag (Bolag B), vars verksamhet likt Bolag A:s involverar att tillhandahålla ett digitalt kemikaliehanteringssystem. Under sommaren och hösten 2015 började tre av Bolag A:s anställda att arbeta eller på annat sätt engagera sig i Bolag B:s verksamhet. Hösten 2015 sade en av dem upp sig och blev VD för Bolag B. Strax innan han slutade hos Bolag A skickade han Bolag A:s kunddatabas med namn och prisinformation m.m. till Bolag B.

Mot bakgrund av ovan väckte Bolag A talan mot totalt åtta parter, däribland de tre f.d. arbetstagarna samt Bolag B, och yrkade skadestånd för brott mot lagen om företagshemligheter. Till stöd för sin talan anförde Bolag A att svarandena hade använt bolagets företagshemligheter för att snabbt och billigt kunna bygga upp en konkurrerande verksamhet. Detta hade möjliggjorts av de tre f.d. arbetstagarna, som genom sina anställningar hos Bolag A hade fått ta del bl.a. av kemikaliehanteringssystemet och bolagets kunddatabas. De två som började arbeta på Bolag B hade sedan tillsammans med Bolag B:s grundare skapat ett liknande IT-system, som Bolag B därefter sålt med hjälp av Bolag A:s kunddatabas.

Svarandena motsatte sig skadeståndsskyldighet och hävdade gällande kemikaliehanteringssystemet att informationen redan var spridd till en så vid krets att den inte kunde anses företagshemlig. Gällande kunddatabasen hävdade de f.d. arbetstagarna att de inte hade fått informationen under sådana omständigheter att de borde ha insett att de inte fick sprida den. Bolag B hävdade å sin sida att bolaget inte hade haft tillgång till den aktuella informationen och inte heller utnyttjat denna med vetskap om att informationen inhämtats i strid med lagen om företagshemligheter.

Ond tro hos både den f.d. arbetstagaren och det konkurrerande bolaget ledde till två separata ansvar

AD fann gällande kemikaliehanteringssystemet att dess struktur och funktionalitet inte utgjorde en företagshemlighet, eftersom Bolag A:s kunder som hade full tillgång till systemet fick del av denna information. Att bygga upp ett liknande system baserat på denna information innebär alltså inget angrepp mot någon företagshemlighet. Gällande kunddatabasen ansåg AD att den hade hemlighållits på ett sådant sätt att den utgjorde en företagshemlighet. Genom att medvetet maila över kunddatabasen till Bolag B, som den f.d. arbetstagaren måste ha insett att han inte fick avslöja, bröt han mot lagen om företagshemligheter.

Genom att engagera sig i en konkurrerande verksamhet, vilket även uttryckligen stred mot hans anställningsavtal, hade han även brutit mot sin lojalitetsplikt. Han ådömdes därför skadeståndsskyldighet gentemot Bolag A. Trots att han agerade i Bolag B:s tjänst när han mailade över kunddatabasen från Bolag A fanns synnerliga skäl för personligt skadeståndsansvar. Eftersom samma person var VD för Bolag B och engagerad i verksamheten måste Bolag B ha varit medvetet om att kunddatabasen angripits i strid mot lagen om företagshemligheter. Det var även bevisat att Bolag B hade kontaktat ett 30-tal av företagen i kunddatabasen. Även Bolag B blev därför skadeståndsskyldigt gentemot Bolag A.

IUNOs ståndpunkt

Detta rättsfall är ett tydligt exempel på vikten av att företag genom avtal, policys och utbildning ser till att deras arbetstagare, såväl under sin anställningstid som därefter, förstår sina skyldigheter gällande sekretess och röjande av företagshemligheter.

Ett vanligt missförstånd är att anställda är förhindrade från att kontakta kunder eller använda know-how från deras tidigare arbetsgivare efter att anställningen har upphört, vilket inte riktigt stämmer. Lagen om företagshemligheter begränsar endast utnyttjandet av företagshemligheter, och – om anställningen har upphört – endast om det finns synnerliga skäl, vilket är ett väldigt högt ställt krav.

Även skyldigheten att inte kontakta kunder eller engagera sig i konkurrerande verksamhet upphör när anställningen upphör. Det är därför viktigt att överväga att använda värvningsförbud och konkurrensklausuler när man anställer och befordrar nyckelanställda i bolaget, eftersom sådana klausuler mer effektivt skyddar bolaget från orättvis konkurrens.

[Arbetsdomstolens dom nr 11/2020]

Registrera dig för vårt nyhetsbrev

Anders

Etgen Reitz

Partner

Franziska

Brüggemann

Biträdande jurist

Liknande nyheter

logo
HR-juridik

30. augusti 2020

Arbetsgivare hade inte åtagit sig uppsägningstid för att avsluta provanställning

logo
HR-juridik

26. juni 2020

Lagförslag: En moderniserad arbetsrätt

logo
HR-juridik

30. april 2020

Coronavirus: Riktlinjer för gradvis återöppning av arbetsplatser

logo
HR-juridik

26. april 2020

Korttidspermittering på grund av coronaviruset (1)

logo
HR-juridik

25. mars 2020

Korttidspermittering på grund av coronaviruset

logo
HR-juridik

20. mars 2020

Översikt: Regeringens stödpaket för Coronadrabbade företag och arbetstagare

Events

logo
HR-juridik
2. september 2019

Livestream om omstrukturering i Norden (Engelska)

logo
HR-juridik
2. september 2019

Frukostseminarium om omstrukturering i Norden (Engelska) (Köpenhamn)

logo
HR-juridik
21. november 2018

Medarbetarnas inflytande i Norden (Helsinki) (Engelska)

logo
HR-juridik
20. november 2018

Medarbetarnas inflytande i Norden (Köpenhamn) (Engelska)

logo
HR-juridik
20. november 2018

Medarbetarnas inflytande i Norden (Webcast) (Engelska)

logo
HR-juridik
13. november 2018

Medarbetarnas inflytande i Norden (Oslo) (Engelska)

// COOKIE INFORMATION POPUP SCRIPT