SE
HR-juridik

Coronavirus: Utökat system för korttidspermittering

logo
Juridiknyheter
calendar 26. april 2020
globus Sverige

Den svenska regeringen har föreslagit att utöka systemet för korttidspermittering genom att lägga till en fjärde nivå, som ska möjliggöra arbetstidsminskning med 80 %. Om förslaget godkänns kommer den nya nivån att kunna användas under maj, juni och juli 2020. Du kan läsa mer om systemet för korttidspermittering, och de förväntade ändringarna, här.

Coronavirusets spridning har redan medfört stora ekonomiska konsekvenser för många företag och anställda. För att hjälpa företag och anställda under denna kris har den svenska regeringen – tillsammans med arbetsmarknadens parter – infört möjligheten till korttidspermittering. Systemet för korttidspermittering bygger på ett utvidgat system för korttidsarbete. Skillnaden är att korttidspermitteringen innebär en betydande ökning i subventionering från staten, från korttidsarbetets en tredjedel till tre fjärdedelar. Vidare gäller möjligheten till korttidspermittering endast mellan den 16 mars och den 31 december 2020. Syftet är att lindra effekterna av coronaviruset på den svenska arbetsmarknaden.

Systemet för korttidspermittering gör det möjligt för företag att anpassa sig till den nuvarande krisen genom att tillfälligt kunna minska anställdas arbetstid och lön, och samtidigt erhålla statligt stöd motsvarande tre fjärdedelar av kostnaderna för arbetstidsminskningen. Med hjälp av stödet kan företagens anställda få sin arbetstid minskad och ändå få ut 88 – 96 % av sin lön. Syftet är att drabbade företag ska kunna behålla sin personal och därmed kunna återgå snabbt när situationen vänder.

Arbetsgivarens kostnadsbesparing genom korttidspermittering

Vid korttidspermittering beräknas det statliga stödet utifrån hur mycket de anställdas arbetstid minskar. Med hjälp av statligt stöd och löneminskningar kan berättigade arbetsgivare minska sina lönekostnader med 19 – 72 %. Enligt systemet kan berättigade arbetsgivares kostnader per korttidspermitterad anställd minskas med:

  • 19 %, varav 4 % utgör löneminskning för den anställde, om arbetstiden minskas med 20 %
  • 36 %, varav 6 % utgör löneminskning för den anställde, om arbetstiden minskas med 40 %
  • 53 %, varav 7,5 % utgör löneminskning för den anställde, om arbetstiden minskas med 60 %
  • 72 %, varav 12 % utgör löneminskning för den anställde, om arbetstiden minskas med 80 %*

* Den 14 april 2020 föreslog regeringen att införa en fjärde nivå av korttidspermittering, som möjliggör en reducering av arbetstiden med 80 %. Nivån föreslås gälla under maj, juni och juli 2020. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juni 2020, men tillämpas retroaktivt från den 1 maj 2020.

Det statliga stödet beräknas på kontant lön upp till maximalt 44 000 kronor per månad. Enligt Tillväxtverket får eventuella överstigande belopp avtalas mellan parterna, eftersom de inte regleras i lagstiftningen.

Stöd från systemet kan sökas från och med den 7 april 2020, men stöd kan beviljas retroaktivt från den 16 mars 2020. Ansökan skickas till Tillväxtverket. Stödet kan beviljas för upp till sex månader, med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader.

Krav för införande av korttidspermittering

För att kunna införa korttidspermittering måste företaget ha stöd i centrala och lokala kollektivavtal. Om företaget inte har något kollektivavtal krävs skriftliga avtal med minst 70 % av de anställda inom driftsenheten. Till skillnad från om man har kollektivavtal måste då samma arbetstids- och löneminskning tillämpas för alla anställda som deltar i korttidspermitteringen inom driftsenheten.

Vidare måste företaget kunna uppvisa tillfälliga och allvarliga svårigheter i att möta de ekonomiska utmaningarna till följd av coronaviruset. Svårigheterna måste således orsakas av omständigheter utanför företagets kontroll, samt specifikt påverka företagets verksamhet. Dessutom måste företaget ha vidtagit andra tillgängliga åtgärder för att minska arbetskostnaderna för att vara berättigade till stöd. Som exempel på sådana åtgärder anges uppsägning av tillfälligt anställda, konsulter eller inhyrd personal som inte är kritiska för företagets verksamhet. Slutligen kan företaget inte vid tiden för ansökan vara skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning enligt aktiebolagslagen, vara föremål för företagsrekonstruktion eller vara på obestånd.

Efter att ansökan skickats in

Även om företaget ansöker om stöd för korttidspermittering så behåller arbetsgivaren ansvaret för att betala ut lönen till de anställda. Under den avtalade tid som korttidspermitteringen pågår betalar arbetsgivaren den minskade lön som överenskommits. Om Tillväxtverket godkänner arbetsgivarens ansökan betalas ett preliminärt stöd ut till arbetsgivaren.

Tre månader efter att ansökan godkänts ansvarar arbetsgivaren för att göra en anmälan om avstämning hos Tillväxtverket. Avstämningen syftar till att justera det utbetalda stödet, bland annat med hänsyn till de permitterade anställdas faktiska arbetade tid. Har de anställda varit frånvarande under stödperioden ska stödet reduceras i motsvarande mån. Avstämningen kan även ge möjlighet att ansöka om ytterligare stöd.

Utökade kontroller av fusk och bedrägerier

För att motverka fusk och bedrägerier har regeringen nu föreslagit att Skatteverket och Tillväxtverket ska få göra kontrollbesök hos de företag som ansökt om eller fått stöd för korttidspermittering. Enligt förslaget ska en kontrollant exempelvis kunna begära att en person som utför eller kan antas utföra arbete för företaget styrker sin identitet. Sedan kan kontrollanten ställa frågor om verksamheten. Informationen som uppges kan därefter komma att jämföras med den information som Tillväxtverket har mottagit i ansökan om stöd samt under avstämningen. Kontrollen kan resultera i att företaget blir återbetalningsskyldigt för beviljat stöd.

Utöver genomförandet av korttidspermittering har den svenska regeringen infört flera andra åtgärder, bland annat:

  • Staten tar över samtliga sjuklönekostnader under april och maj 2020;
  • Anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och moms;
  • Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter;
  • Tillfälligt slopat karensavdrag;
  • Tillfälligt slopat krav på läkarintyg upp till dag 14 av den anställdas sjukperiod;
  • Tillfällig rabatt för fasta hyreskostnader i utsatta branscher;
  • Kapitaltillskott till Almi Företagspartner och ökad låneram/tak för kreditgaranti för Svensk Exportkredit och Exportkreditnämnden, för att förbättra små och medelstora företags, samt exportföretags möjligheter att låna pengar;
  • Statliga kreditgarantier till flygföretag.

Coronavirusets spridning har redan medfört stora ekonomiska konsekvenser för många företag och anställda. För att hjälpa företag och anställda under denna kris har den svenska regeringen – tillsammans med arbetsmarknadens parter – infört möjligheten till korttidspermittering. Systemet för korttidspermittering bygger på ett utvidgat system för korttidsarbete. Skillnaden är att korttidspermitteringen innebär en betydande ökning i subventionering från staten, från korttidsarbetets en tredjedel till tre fjärdedelar. Vidare gäller möjligheten till korttidspermittering endast mellan den 16 mars och den 31 december 2020. Syftet är att lindra effekterna av coronaviruset på den svenska arbetsmarknaden.

Systemet för korttidspermittering gör det möjligt för företag att anpassa sig till den nuvarande krisen genom att tillfälligt kunna minska anställdas arbetstid och lön, och samtidigt erhålla statligt stöd motsvarande tre fjärdedelar av kostnaderna för arbetstidsminskningen. Med hjälp av stödet kan företagens anställda få sin arbetstid minskad och ändå få ut 88 – 96 % av sin lön. Syftet är att drabbade företag ska kunna behålla sin personal och därmed kunna återgå snabbt när situationen vänder.

Arbetsgivarens kostnadsbesparing genom korttidspermittering

Vid korttidspermittering beräknas det statliga stödet utifrån hur mycket de anställdas arbetstid minskar. Med hjälp av statligt stöd och löneminskningar kan berättigade arbetsgivare minska sina lönekostnader med 19 – 72 %. Enligt systemet kan berättigade arbetsgivares kostnader per korttidspermitterad anställd minskas med:

  • 19 %, varav 4 % utgör löneminskning för den anställde, om arbetstiden minskas med 20 %
  • 36 %, varav 6 % utgör löneminskning för den anställde, om arbetstiden minskas med 40 %
  • 53 %, varav 7,5 % utgör löneminskning för den anställde, om arbetstiden minskas med 60 %
  • 72 %, varav 12 % utgör löneminskning för den anställde, om arbetstiden minskas med 80 %*

* Den 14 april 2020 föreslog regeringen att införa en fjärde nivå av korttidspermittering, som möjliggör en reducering av arbetstiden med 80 %. Nivån föreslås gälla under maj, juni och juli 2020. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juni 2020, men tillämpas retroaktivt från den 1 maj 2020.

Det statliga stödet beräknas på kontant lön upp till maximalt 44 000 kronor per månad. Enligt Tillväxtverket får eventuella överstigande belopp avtalas mellan parterna, eftersom de inte regleras i lagstiftningen.

Stöd från systemet kan sökas från och med den 7 april 2020, men stöd kan beviljas retroaktivt från den 16 mars 2020. Ansökan skickas till Tillväxtverket. Stödet kan beviljas för upp till sex månader, med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader.

Krav för införande av korttidspermittering

För att kunna införa korttidspermittering måste företaget ha stöd i centrala och lokala kollektivavtal. Om företaget inte har något kollektivavtal krävs skriftliga avtal med minst 70 % av de anställda inom driftsenheten. Till skillnad från om man har kollektivavtal måste då samma arbetstids- och löneminskning tillämpas för alla anställda som deltar i korttidspermitteringen inom driftsenheten.

Vidare måste företaget kunna uppvisa tillfälliga och allvarliga svårigheter i att möta de ekonomiska utmaningarna till följd av coronaviruset. Svårigheterna måste således orsakas av omständigheter utanför företagets kontroll, samt specifikt påverka företagets verksamhet. Dessutom måste företaget ha vidtagit andra tillgängliga åtgärder för att minska arbetskostnaderna för att vara berättigade till stöd. Som exempel på sådana åtgärder anges uppsägning av tillfälligt anställda, konsulter eller inhyrd personal som inte är kritiska för företagets verksamhet. Slutligen kan företaget inte vid tiden för ansökan vara skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning enligt aktiebolagslagen, vara föremål för företagsrekonstruktion eller vara på obestånd.

Efter att ansökan skickats in

Även om företaget ansöker om stöd för korttidspermittering så behåller arbetsgivaren ansvaret för att betala ut lönen till de anställda. Under den avtalade tid som korttidspermitteringen pågår betalar arbetsgivaren den minskade lön som överenskommits. Om Tillväxtverket godkänner arbetsgivarens ansökan betalas ett preliminärt stöd ut till arbetsgivaren.

Tre månader efter att ansökan godkänts ansvarar arbetsgivaren för att göra en anmälan om avstämning hos Tillväxtverket. Avstämningen syftar till att justera det utbetalda stödet, bland annat med hänsyn till de permitterade anställdas faktiska arbetade tid. Har de anställda varit frånvarande under stödperioden ska stödet reduceras i motsvarande mån. Avstämningen kan även ge möjlighet att ansöka om ytterligare stöd.

Utökade kontroller av fusk och bedrägerier

För att motverka fusk och bedrägerier har regeringen nu föreslagit att Skatteverket och Tillväxtverket ska få göra kontrollbesök hos de företag som ansökt om eller fått stöd för korttidspermittering. Enligt förslaget ska en kontrollant exempelvis kunna begära att en person som utför eller kan antas utföra arbete för företaget styrker sin identitet. Sedan kan kontrollanten ställa frågor om verksamheten. Informationen som uppges kan därefter komma att jämföras med den information som Tillväxtverket har mottagit i ansökan om stöd samt under avstämningen. Kontrollen kan resultera i att företaget blir återbetalningsskyldigt för beviljat stöd.

Utöver genomförandet av korttidspermittering har den svenska regeringen infört flera andra åtgärder, bland annat:

  • Staten tar över samtliga sjuklönekostnader under april och maj 2020;
  • Anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och moms;
  • Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter;
  • Tillfälligt slopat karensavdrag;
  • Tillfälligt slopat krav på läkarintyg upp till dag 14 av den anställdas sjukperiod;
  • Tillfällig rabatt för fasta hyreskostnader i utsatta branscher;
  • Kapitaltillskott till Almi Företagspartner och ökad låneram/tak för kreditgaranti för Svensk Exportkredit och Exportkreditnämnden, för att förbättra små och medelstora företags, samt exportföretags möjligheter att låna pengar;
  • Statliga kreditgarantier till flygföretag.

Registrera dig för vårt nyhetsbrev

Anders

Etgen Reitz

Partner

Franziska

Brüggemann

Biträdande jurist

Liknande nyheter

logo
HR-juridik

30. augusti 2020

Arbetsgivare hade inte åtagit sig uppsägningstid för att avsluta provanställning

logo
HR-juridik

26. juni 2020

Lagförslag: En moderniserad arbetsrätt

logo
HR-juridik

30. april 2020

Coronavirus: Riktlinjer för gradvis återöppning av arbetsplatser

logo
HR-juridik

25. mars 2020

Korttidspermittering på grund av coronaviruset

logo
HR-juridik

20. mars 2020

Översikt: Regeringens stödpaket för Coronadrabbade företag och arbetstagare

logo
HR-juridik

6. mars 2020

Två parter fällda för brott mot lagen om företagshemligheter

Events

logo
HR-juridik
2. september 2019

Livestream om omstrukturering i Norden (Engelska)

logo
HR-juridik
2. september 2019

Frukostseminarium om omstrukturering i Norden (Engelska) (Köpenhamn)

logo
HR-juridik
21. november 2018

Medarbetarnas inflytande i Norden (Helsinki) (Engelska)

logo
HR-juridik
20. november 2018

Medarbetarnas inflytande i Norden (Köpenhamn) (Engelska)

logo
HR-juridik
20. november 2018

Medarbetarnas inflytande i Norden (Webcast) (Engelska)

logo
HR-juridik
13. november 2018

Medarbetarnas inflytande i Norden (Oslo) (Engelska)

// COOKIE INFORMATION POPUP SCRIPT