Arbetslivet och privatlivet

Syftet med EU reglerna är att skapa jämställdhet mellan män och kvinnor när det kommer till möjligheter på arbetsmarknaden och behandlingen på arbetsplatsen. Det uppnås genom flexibla arbetsformer och regler som skyddar de arbetstagare som önskar att använda sådana arbetsformer.

Vissa av reglerna finns sedan tidigare i svensk lag, men några förändringar har blivit antagna och den senaste ändringen trädde i kraft 1 oktober 2022. De största ändringarna har gjorts i lagen om ledighet för närståendevård, föräldraledighetslagen och lagen om rätt till ledighet av trängande familjeskäl.

Rätt att efterfråga flexibla arbetsformer

Arbetstagare med barn under åtta år och arbetstagare som tar hand om sjuka familjemedlemmar har nu rätt att efterfråga flexibla arbetsformer. Flexibla arbetsformer kan till exempel innebära att arbeta hemifrån, flexibla arbetstimmar eller att arbeta på deltid.

För att kunna få flexibla arbetsformer enligt de nya reglerna, måste arbetstagaren varit anställda i minst sex månader innan förfrågan görs. Om företaget godkänner förfrågan har arbetstagaren efter tiden av flexibel arbetsform rätt att återgå till det normala arbetsmönstret.

Arbetstagare har inte rätt till flexibla arbetsformer, men rätt att fråga om det. Om företaget nekar arbetstagarens förfrågan måste en motivering till varför förfrågan nekades ges om arbetstagaren frågar. Företaget måste svara på arbetstagarens förfrågan inom skälig tid.

IUNO menar

Med de nya reglerna har även ett nytt förbud mot diskriminering införts i svensk lag. Ett företag får inte missgynna en arbetstagare som använder sin rätt till ledighet eller flexibel arbetsform. Kontrakt som begränsar eller tar bort en arbetstagarens rätt till ledighet för att ta hand om sjuka familjemedlemmar är numera ogiltiga.

IUNO rekommenderar företag att ha i åtanke att de inte har en skyldighet att godkänna en arbetstagares förfrågan om flexibla arbetsformer. Företag är endast skyldiga att besvara förfrågan inom skälig tid. Det finns inte något krav på att svaret ska vara skriftligt, men det finns däremot fördelar med att behandla dessa frågor i skrift.

[Prop. 2021/22:175 om Genomförande av balansdirektivet]