När är strejker på flygplatser en extraordinär omständighet?
Københavns Byret har i två nya domar tagit ställning till förseningar vilka uppkommit till följd av externa strejker. Lufttrafikföretag ska i förhållande till förordning 261 bevisa att strejken ligger utom svarandes faktiska kontroll, att den inte faller inom ramen för företagets normala verksamheten, och att samtliga rimliga åtgärder har vidtagits i syfte att förhindra eller minska förseningen. Båda domar från byretten slog fast att en extern strejk normalt utgör en extraordinär omständighet.
Den första domen behandlar en strejk bland bagagehanteringspersonalen på Köpenhamns flygplats, som försenade en flygning med 1 timme och 18 minuter. Detta resulterade i att passagerarna missade sitt anslutningsflyg och ankom därför till slutdestinationen med en försening om 5 timmar och 18 minuter. Flygbolaget hade ingen relation till det bolaget som ansvarade för bagagehanteringen på flygplatsen och hade mot den bakgrund inte möjlighet att på förhand veta de bakomliggande faktorerna till strejken eller hur länge den skulle vara. Flygbolaget blev informerat om strejken först efter att boarding redan påbörjats. Av den anledningen fanns det ingen möjlighet för flygbolaget att på förhand vidta åtgärder vilka möjligtvis hade kunnat minska förseningen.
I den andra domen strejkade ett cateringföretag, och därför delade flygbolaget ut matvouchers till passagerarna, så att de själva kunde köpa mat och dricka till den 13 timmars långa flygturen. Mot bakgrund av att samtliga lufttrafikföretag vilka påverkades av strejken gjorde samma sak, var maten vid den aktuella tidpunkten slut i terminalen. Flygbolaget värderade att det enda försvarliga var att mellanlanda i Stockholm för att hämta mat och dricka. Flyget ankom därför till slutdestinationen med en försening om 4 timmar och 35 minuter.
Externa strejker utgjorde extraordinära omständigheter
Københavns Byret fastslog att båda strejker var att betrakta som extraordinära omständigheter. I det första ärendet lade rätten vikt vid att strejken bland bagagehanteringspersonalen inte hade varslats på förhand och att flygbolaget redan hade påbörjat boardingen när strejken annonserades, samt att flygbolaget inte hade någon relation med det strejkande bolaget. Mot den bakgrund kom rätten fram till att flygbolaget inte hade kunnat agera på ett annorlunda sätt för att undgå eller minimera den förekomna förseningen. I det andra ärendet lade Københavns Byret vikt på att en varsling av strejken inte hade ägt rum, och att flygbolaget hade vidtagit samtliga rimliga åtgärder i samband med utdelningen av matvouchers. Därför fastslog rätten att det var fråga om en extraordinär omständighet utom svarandes kontroll.
IUNO menar
En strejk hos en underleverantör, såsom ovannämnda fall, är att betrakta som en extern strejk. Av domarna framgår det at en sådan typ av strejk som utgångspunkt utgör en extraordinär omständighet, då det ligger utom svarande kontroll och vanliga verksamhetsområde. IUNO rekommenderar att flygbolag i samband med externa strejker försäkrar sig om att de har vidtagit samtliga rimliga åtgärder för att förhindra eller minimera förseningen. Rätten kommer alltid att företa en konkret bedömning av de rimliga åtgärderna i dessa typer av ärenden och som det framgår av ovan berörda rättsfall spelar tiden för strejkens kännedom en roll vid bedömningen.
[Københavns Byrets dom i sag BS-11579/2019-KBH af den 31. marts 2020 og Københavns Byrets dom i sag BS-18429/2019-KBH af den 24. april 2020]
Den första domen behandlar en strejk bland bagagehanteringspersonalen på Köpenhamns flygplats, som försenade en flygning med 1 timme och 18 minuter. Detta resulterade i att passagerarna missade sitt anslutningsflyg och ankom därför till slutdestinationen med en försening om 5 timmar och 18 minuter. Flygbolaget hade ingen relation till det bolaget som ansvarade för bagagehanteringen på flygplatsen och hade mot den bakgrund inte möjlighet att på förhand veta de bakomliggande faktorerna till strejken eller hur länge den skulle vara. Flygbolaget blev informerat om strejken först efter att boarding redan påbörjats. Av den anledningen fanns det ingen möjlighet för flygbolaget att på förhand vidta åtgärder vilka möjligtvis hade kunnat minska förseningen.
I den andra domen strejkade ett cateringföretag, och därför delade flygbolaget ut matvouchers till passagerarna, så att de själva kunde köpa mat och dricka till den 13 timmars långa flygturen. Mot bakgrund av att samtliga lufttrafikföretag vilka påverkades av strejken gjorde samma sak, var maten vid den aktuella tidpunkten slut i terminalen. Flygbolaget värderade att det enda försvarliga var att mellanlanda i Stockholm för att hämta mat och dricka. Flyget ankom därför till slutdestinationen med en försening om 4 timmar och 35 minuter.
Externa strejker utgjorde extraordinära omständigheter
Københavns Byret fastslog att båda strejker var att betrakta som extraordinära omständigheter. I det första ärendet lade rätten vikt vid att strejken bland bagagehanteringspersonalen inte hade varslats på förhand och att flygbolaget redan hade påbörjat boardingen när strejken annonserades, samt att flygbolaget inte hade någon relation med det strejkande bolaget. Mot den bakgrund kom rätten fram till att flygbolaget inte hade kunnat agera på ett annorlunda sätt för att undgå eller minimera den förekomna förseningen. I det andra ärendet lade Københavns Byret vikt på att en varsling av strejken inte hade ägt rum, och att flygbolaget hade vidtagit samtliga rimliga åtgärder i samband med utdelningen av matvouchers. Därför fastslog rätten att det var fråga om en extraordinär omständighet utom svarandes kontroll.
IUNO menar
En strejk hos en underleverantör, såsom ovannämnda fall, är att betrakta som en extern strejk. Av domarna framgår det at en sådan typ av strejk som utgångspunkt utgör en extraordinär omständighet, då det ligger utom svarande kontroll och vanliga verksamhetsområde. IUNO rekommenderar att flygbolag i samband med externa strejker försäkrar sig om att de har vidtagit samtliga rimliga åtgärder för att förhindra eller minimera förseningen. Rätten kommer alltid att företa en konkret bedömning av de rimliga åtgärderna i dessa typer av ärenden och som det framgår av ovan berörda rättsfall spelar tiden för strejkens kännedom en roll vid bedömningen.
[Københavns Byrets dom i sag BS-11579/2019-KBH af den 31. marts 2020 og Københavns Byrets dom i sag BS-18429/2019-KBH af den 24. april 2020]