SE
Aviation

EU-Domstolen: Bensin på start och landningsbanan en extraordinär omständighet

logo
Juridiknytt
calendar 9. september 2019
globus Sverige, Norge, Danmark

I en nyligen uttalad dom, fastslår EU domstolen att en väsentlig försening som orsakats till följd av ett bensinutsläpp på flygplatsens start och landningsbana utgör en extraordinär omständighet. Lufttrafikföretagets kompensationsskyldighet, enligt förordning 261/2004, faller således bort. Detta gäller emellertid enbart om bensinen inte kommer från ett flygplan, vilket tillhör förevarande lufttrafikföretag.

En passagerare har i enlighet med förordning nr 261/2004 rätt till kompensation, om en flygning har ställts in eller försenats med mer än tre timmar. Om förseningen däremot, orsakats av en extraordinär omständighet som inte kunnat undvikits trots att samtliga åtgärder vilka är rimliga, faktiskt har vidtagits, är lufttrafikföretaget inte skyldiga att betala kompensation till passageraren. Förordningen innehåller inte en uppräkning av samtliga omständigheter vilka kan anses utgöra extraordinära omständigheter. Det är därför upp till EU-domstolen att avgöra. 

Detta mål rörde en passagerare som skulle flyga från Treviso i Italien Till Charleroi i Belgien, flygningen blev emellertid försenad med mer än tre timmar. Passageraren krävde därmed kompensation av lufttrafikföretaget Ryanair Ltd. i enlighet med förordning 261/2004. Förseningen orsakades till följd av bensinutsläppet, som ledde till att start och landningsbanan stängdes ner i mer än två timmar. Ryanair hävdade således att bensinutsläppet i fråga utgjorde en extraordinär omständighet, varför passageraren inte var berättigad kompensation.

Det var därför upp till EU-domstolen att avgöra, huruvida ett bensinutsläpp på flygplatsers start och landningsbanor, utgör en extraordinär omständighet. Vilket i sin tur leder till ansvarsfrihet för de lufttrafikföretag som påverkas, även om passageraren anländer till slutdestinationen mer än tre timmar efter planerad ankomsttid.

En extraordinär omständighet, som inte hade kunnat undvikas

I sitt avgörande fastslog EU-domstolen, att bensin på start och landningsbanan på en flygplats, varken till sin natur eller uppträdande, faller inom ramen för lufttrafikföretaget normala verksamhet. Till styrkande för detta, hänvisade domstolen, till mål C-501/17 (Germnawings), där det underströks, att underhållsarbete av start och landningsbanor inte är lufttrafikföretagens ansvar, utan faller under flygplatsens säkerhetsansvar. Lufttrafikföretag är således bundna av kompetenta flygplatsmyndigheters beslut om eventuella stängningar av start och landningsbanor.

EU-domstolen kom följaktligen fram till att, bensinutsläpp som medför en stängning av start och landningsbanor, utgör en extraordinär omständighet i enlighet med förordningen. Däremot, fastslog EU-domstolen att detta enbart gäller förutsatt att bensinutsläppet inte kan hänvisas till det aktuella lufttrafikföretaget.

Vidare fastslog de, att bensinutsläppet ska anses utgöra en extraordinär omständighet, som omöjligen hade kunnat undvikas även om samtliga rimliga åtgärder vidtagits. Bensinutsläppet, utgjorde därmed en extraordinär omständighet som kunde friskriva Ryanairs kompensationsskyldighet.

IUNOs menar

Domen framhäver, att underhållsarbete av start och landningsbanor faller under flygplatsernas säkerhetsansvar. Utsläpp av bensin på flygplatsers start och landningsbanor, är därför en omständighet som ligger bortom lufttrafikföretagens kontroll och normala verksamhet. Lufttrafikföretag kan därmed inte stå till svars för start och landningsbanor som inte har underhållits på ett tillfredställande sätt, då ansvaret i ett sådant fall hade varit alldeles för omfattande.

IUNO följer utvecklingen av den svenska rättspraxisen som domen kan medföra, och vänder tillbaka, om det sker förändringar på området.

En passagerare har i enlighet med förordning nr 261/2004 rätt till kompensation, om en flygning har ställts in eller försenats med mer än tre timmar. Om förseningen däremot, orsakats av en extraordinär omständighet som inte kunnat undvikits trots att samtliga åtgärder vilka är rimliga, faktiskt har vidtagits, är lufttrafikföretaget inte skyldiga att betala kompensation till passageraren. Förordningen innehåller inte en uppräkning av samtliga omständigheter vilka kan anses utgöra extraordinära omständigheter. Det är därför upp till EU-domstolen att avgöra. 

Detta mål rörde en passagerare som skulle flyga från Treviso i Italien Till Charleroi i Belgien, flygningen blev emellertid försenad med mer än tre timmar. Passageraren krävde därmed kompensation av lufttrafikföretaget Ryanair Ltd. i enlighet med förordning 261/2004. Förseningen orsakades till följd av bensinutsläppet, som ledde till att start och landningsbanan stängdes ner i mer än två timmar. Ryanair hävdade således att bensinutsläppet i fråga utgjorde en extraordinär omständighet, varför passageraren inte var berättigad kompensation.

Det var därför upp till EU-domstolen att avgöra, huruvida ett bensinutsläpp på flygplatsers start och landningsbanor, utgör en extraordinär omständighet. Vilket i sin tur leder till ansvarsfrihet för de lufttrafikföretag som påverkas, även om passageraren anländer till slutdestinationen mer än tre timmar efter planerad ankomsttid.

En extraordinär omständighet, som inte hade kunnat undvikas

I sitt avgörande fastslog EU-domstolen, att bensin på start och landningsbanan på en flygplats, varken till sin natur eller uppträdande, faller inom ramen för lufttrafikföretaget normala verksamhet. Till styrkande för detta, hänvisade domstolen, till mål C-501/17 (Germnawings), där det underströks, att underhållsarbete av start och landningsbanor inte är lufttrafikföretagens ansvar, utan faller under flygplatsens säkerhetsansvar. Lufttrafikföretag är således bundna av kompetenta flygplatsmyndigheters beslut om eventuella stängningar av start och landningsbanor.

EU-domstolen kom följaktligen fram till att, bensinutsläpp som medför en stängning av start och landningsbanor, utgör en extraordinär omständighet i enlighet med förordningen. Däremot, fastslog EU-domstolen att detta enbart gäller förutsatt att bensinutsläppet inte kan hänvisas till det aktuella lufttrafikföretaget.

Vidare fastslog de, att bensinutsläppet ska anses utgöra en extraordinär omständighet, som omöjligen hade kunnat undvikas även om samtliga rimliga åtgärder vidtagits. Bensinutsläppet, utgjorde därmed en extraordinär omständighet som kunde friskriva Ryanairs kompensationsskyldighet.

IUNOs menar

Domen framhäver, att underhållsarbete av start och landningsbanor faller under flygplatsernas säkerhetsansvar. Utsläpp av bensin på flygplatsers start och landningsbanor, är därför en omständighet som ligger bortom lufttrafikföretagens kontroll och normala verksamhet. Lufttrafikföretag kan därmed inte stå till svars för start och landningsbanor som inte har underhållits på ett tillfredställande sätt, då ansvaret i ett sådant fall hade varit alldeles för omfattande.

IUNO följer utvecklingen av den svenska rättspraxisen som domen kan medföra, och vänder tillbaka, om det sker förändringar på området.

Registrera dig för vårt nyhetsbrev

Aage

Krogh

Partner

Liknande

logo
Aviation

25 maj 2022

Flygbolag är inte skyldiga att återbetala extraavgifter som tas ut av resebolag

logo
Aviation

4 maj 2022

En strejk var att betrakta som en extraordinär omständighet, trots varsel flera dagar innan

logo
Aviation

20 april 2022

Lufttrafikföretag friades: Det finns inget krav att boka om passagerare till en tidigare avgång

logo
Aviation

25 augusti 2021

logo
Aviation

5 april 2021

logo
Aviation

5 mars 2021

Laget

Aage

Krogh

Partner

Amalie

Bjerre Hilmand

Juristassistent

Amalie

Sofie Sveen Kvam

Juristassistent

Amanda

Jepsen Bregnhardt

Junior juristassistent

Andrea

Brix Danielsen

Juristassistent

Anna

Bonander

Juristassistent

Anna

Kreutzmann

Juristassistent

Anne

Poulsen

Senior juridisk rådgivare

Anne

Voigt Kjær

Juristassistent

Anton

Winther Hansen

Juristassistent

Ashley

Kristine Morton

Juristassistent

Bror

Johan Kristensen

Senior juridisk rådgivare

Carl-Emil

Schumann Dinesen

Senior juridisk rådgivare

Caroline

Skarsø Erwolter

Juristassistent

Cecilie

Padbjerg Kjelstrup

Juristassistent

Chris

Anders Nielsen

Senior juridisk rådgivare

Cille

Fahnø

Juristassistent

Elvira

Feline Basse Schougaard

Junior juristassistent

Ema

Besic-Ahmetagic

Juristassistent

Emma

Engvang Hansen

Juristassistent

Emma

Frøslev Larsen

Legal manager

Fransine

Andersson

Senior juristassistent

Frederik

Dybro Mikkelsen

Junior juristassistent

Frederikke

Østerlund Haarder

Juristassistent

Frida

Assarson

Senior juristassistent

Gabrielle

Marie Rokkjær

Juristassistent

Gustav

Vestergaard

Juristassistent

Hila

Noori Hashimi

Juristassistent

Ida

Ralfkiær Rask

Juristassistent

Ingrid

Lützner Buch

Juristassistent

Isabella

Graae Norsker

Juristassistent

Isabella

Rocio Nielsen

Juristassistent

Ittqa

Hussain

Juristassistent

Izabell

Celina Bastrup Lüthje

Juristassistent

Johanne

Berner Nielsen

Juristassistent

Josephine

Thenning Kannegaard

Junior juristassistent

Kaisa

Nova Ordell Guldbrand Thygaard

Junior juristassistent

Karoline

Halfdan Petersen

Juristassistent

Kathrine

Arntzen Lauvstad

Junior juristassistent

Laura

Jørgensen

Juristassistent

Lise

Jørgen Carlsen Gjerde

Biträdande jurist

Liva

Tværmose Høegh

Juristassistent

Magnus

Henckel Holtse

Juristassistent

Marie

Langermann-Nielsen

Juristassistent

Maya

Cecillia Jørgensen

Senior juridisk rådgivare

Mie

Lundberg Larsen

Legal manager

Nikoline

Lanzky Otto

Juristassistent

Peter

Basbøll

Juristassistent

Rosa

Gilliam-Vigh

Juristassistent

Selma

Agopian

Senior EU-advokat

Sille

Lyng Mejding

Juristassistent

Simone

Bjergskov Nielsen

Juristassistent

Sofie

Storli

Juristassistent

Sofija

Cabrilo

Juristassistent

Sophia

Maria Dahl-Jensen

Senior juridisk rådgivare

Stine

Bank Olstrøm

Juristassistent