SE
Aviation

EU-Domstolen: Bensin på start och landningsbanan en extraordinär omständighet

logo
Juridiknytt
calendar 9. september 2019
globus Sverige, Norge, Danmark

I en nyligen uttalad dom, fastslår EU domstolen att en väsentlig försening som orsakats till följd av ett bensinutsläpp på flygplatsens start och landningsbana utgör en extraordinär omständighet. Lufttrafikföretagets kompensationsskyldighet, enligt förordning 261/2004, faller således bort. Detta gäller emellertid enbart om bensinen inte kommer från ett flygplan, vilket tillhör förevarande lufttrafikföretag.

En passagerare har i enlighet med förordning nr 261/2004 rätt till kompensation, om en flygning har ställts in eller försenats med mer än tre timmar. Om förseningen däremot, orsakats av en extraordinär omständighet som inte kunnat undvikits trots att samtliga åtgärder vilka är rimliga, faktiskt har vidtagits, är lufttrafikföretaget inte skyldiga att betala kompensation till passageraren. Förordningen innehåller inte en uppräkning av samtliga omständigheter vilka kan anses utgöra extraordinära omständigheter. Det är därför upp till EU-domstolen att avgöra. 

Detta mål rörde en passagerare som skulle flyga från Treviso i Italien Till Charleroi i Belgien, flygningen blev emellertid försenad med mer än tre timmar. Passageraren krävde därmed kompensation av lufttrafikföretaget Ryanair Ltd. i enlighet med förordning 261/2004. Förseningen orsakades till följd av bensinutsläppet, som ledde till att start och landningsbanan stängdes ner i mer än två timmar. Ryanair hävdade således att bensinutsläppet i fråga utgjorde en extraordinär omständighet, varför passageraren inte var berättigad kompensation.

Det var därför upp till EU-domstolen att avgöra, huruvida ett bensinutsläpp på flygplatsers start och landningsbanor, utgör en extraordinär omständighet. Vilket i sin tur leder till ansvarsfrihet för de lufttrafikföretag som påverkas, även om passageraren anländer till slutdestinationen mer än tre timmar efter planerad ankomsttid.

En extraordinär omständighet, som inte hade kunnat undvikas

I sitt avgörande fastslog EU-domstolen, att bensin på start och landningsbanan på en flygplats, varken till sin natur eller uppträdande, faller inom ramen för lufttrafikföretaget normala verksamhet. Till styrkande för detta, hänvisade domstolen, till mål C-501/17 (Germnawings), där det underströks, att underhållsarbete av start och landningsbanor inte är lufttrafikföretagens ansvar, utan faller under flygplatsens säkerhetsansvar. Lufttrafikföretag är således bundna av kompetenta flygplatsmyndigheters beslut om eventuella stängningar av start och landningsbanor.

EU-domstolen kom följaktligen fram till att, bensinutsläpp som medför en stängning av start och landningsbanor, utgör en extraordinär omständighet i enlighet med förordningen. Däremot, fastslog EU-domstolen att detta enbart gäller förutsatt att bensinutsläppet inte kan hänvisas till det aktuella lufttrafikföretaget.

Vidare fastslog de, att bensinutsläppet ska anses utgöra en extraordinär omständighet, som omöjligen hade kunnat undvikas även om samtliga rimliga åtgärder vidtagits. Bensinutsläppet, utgjorde därmed en extraordinär omständighet som kunde friskriva Ryanairs kompensationsskyldighet.

IUNOs menar

Domen framhäver, att underhållsarbete av start och landningsbanor faller under flygplatsernas säkerhetsansvar. Utsläpp av bensin på flygplatsers start och landningsbanor, är därför en omständighet som ligger bortom lufttrafikföretagens kontroll och normala verksamhet. Lufttrafikföretag kan därmed inte stå till svars för start och landningsbanor som inte har underhållits på ett tillfredställande sätt, då ansvaret i ett sådant fall hade varit alldeles för omfattande.

IUNO följer utvecklingen av den svenska rättspraxisen som domen kan medföra, och vänder tillbaka, om det sker förändringar på området.

En passagerare har i enlighet med förordning nr 261/2004 rätt till kompensation, om en flygning har ställts in eller försenats med mer än tre timmar. Om förseningen däremot, orsakats av en extraordinär omständighet som inte kunnat undvikits trots att samtliga åtgärder vilka är rimliga, faktiskt har vidtagits, är lufttrafikföretaget inte skyldiga att betala kompensation till passageraren. Förordningen innehåller inte en uppräkning av samtliga omständigheter vilka kan anses utgöra extraordinära omständigheter. Det är därför upp till EU-domstolen att avgöra. 

Detta mål rörde en passagerare som skulle flyga från Treviso i Italien Till Charleroi i Belgien, flygningen blev emellertid försenad med mer än tre timmar. Passageraren krävde därmed kompensation av lufttrafikföretaget Ryanair Ltd. i enlighet med förordning 261/2004. Förseningen orsakades till följd av bensinutsläppet, som ledde till att start och landningsbanan stängdes ner i mer än två timmar. Ryanair hävdade således att bensinutsläppet i fråga utgjorde en extraordinär omständighet, varför passageraren inte var berättigad kompensation.

Det var därför upp till EU-domstolen att avgöra, huruvida ett bensinutsläpp på flygplatsers start och landningsbanor, utgör en extraordinär omständighet. Vilket i sin tur leder till ansvarsfrihet för de lufttrafikföretag som påverkas, även om passageraren anländer till slutdestinationen mer än tre timmar efter planerad ankomsttid.

En extraordinär omständighet, som inte hade kunnat undvikas

I sitt avgörande fastslog EU-domstolen, att bensin på start och landningsbanan på en flygplats, varken till sin natur eller uppträdande, faller inom ramen för lufttrafikföretaget normala verksamhet. Till styrkande för detta, hänvisade domstolen, till mål C-501/17 (Germnawings), där det underströks, att underhållsarbete av start och landningsbanor inte är lufttrafikföretagens ansvar, utan faller under flygplatsens säkerhetsansvar. Lufttrafikföretag är således bundna av kompetenta flygplatsmyndigheters beslut om eventuella stängningar av start och landningsbanor.

EU-domstolen kom följaktligen fram till att, bensinutsläpp som medför en stängning av start och landningsbanor, utgör en extraordinär omständighet i enlighet med förordningen. Däremot, fastslog EU-domstolen att detta enbart gäller förutsatt att bensinutsläppet inte kan hänvisas till det aktuella lufttrafikföretaget.

Vidare fastslog de, att bensinutsläppet ska anses utgöra en extraordinär omständighet, som omöjligen hade kunnat undvikas även om samtliga rimliga åtgärder vidtagits. Bensinutsläppet, utgjorde därmed en extraordinär omständighet som kunde friskriva Ryanairs kompensationsskyldighet.

IUNOs menar

Domen framhäver, att underhållsarbete av start och landningsbanor faller under flygplatsernas säkerhetsansvar. Utsläpp av bensin på flygplatsers start och landningsbanor, är därför en omständighet som ligger bortom lufttrafikföretagens kontroll och normala verksamhet. Lufttrafikföretag kan därmed inte stå till svars för start och landningsbanor som inte har underhållits på ett tillfredställande sätt, då ansvaret i ett sådant fall hade varit alldeles för omfattande.

IUNO följer utvecklingen av den svenska rättspraxisen som domen kan medföra, och vänder tillbaka, om det sker förändringar på området.

Registrera dig för vårt nyhetsbrev

Aage

Krogh

Partner

Liknande

logo
Aviation

1 maj 2024

Bevisbördan för betalning

logo
Aviation

10 april 2024

Återbetalning via resebyrå

logo
Aviation

20 mars 2024

Utsikt till sex timmars försening – ingen kompensation

logo
Aviation

26 februari 2024

Avbokade flygbiljetter ledde till boardingvägran

logo
Aviation

20 februari 2024

Automatiskt ombokningsystem bekräftades vara en rimlig återgärd

logo
Aviation

25 maj 2022

Flygbolag är inte skyldiga att återbetala extraavgifter som tas ut av resebolag

Laget

Aage

Krogh

Partner

Adam

Harding Ryyd Lange

Junior juristassistent

Amalie

Bjerre Hilmand

Juristassistent

Amalie

Sofie Sveen Kvam

Juristassistent

Amanda

Jepsen Bregnhardt

Juristassistent

Andrea

Brix Danielsen

Juristassistent

Anna

Bonander

Senior juristassistent

Anna

Kreutzmann

Senior juristassistent

Anne

Poulsen

Senior juridisk rådgivare

Anne

Voigt Kjær

Senior juristassistent

Anton

Winther Hansen

Senior juristassistent

Ashley

Kristine Morton

Juristassistent

Benedicte

Rodian

Junior juristassistent

Bror

Johan Kristensen

Senior juridisk rådgivare

Chris

Anders Nielsen

Senior juridisk rådgivare

Cille

Fahnø

Senior juristassistent

Clara

Caballero Stephensen

Junior juristassistent

Ellen

Priess-Hansen

Junior juristassistent

Elvira

Feline Basse Schougaard

Juridisk rådgivare

Ema

Besic-Ahmetagic

Senior juristassistent

Emma

Engvang Hansen

Juristassistent

Emma

Frøslev Larsen

Legal manager

Fransine

Andersson

Senior juristassistent

Frederik

Dybro Mikkelsen

Juristassistent

Frederikke

Kirkegaard Thalund

Junior juristassistent

Frederikke

Østerlund Haarder

Senior juristassistent

Frida

Aas Ahlquist

Junior juristassistent

Frida

Assarson

Juridisk rådgivare

Gustav

Vestergaard

Juristassistent

Hanna

Honerød Augestad

Juristassistent

Ida

Ralfkiær Rask

Juristassistent

Isabella

Graae Norsker

Juristassistent

Isabella

Rocio Nielsen

Senior juristassistent

Johanne

Berner Nielsen

Juristassistent

Kaisa

Nova Ordell Guldbrand Thygaard

Juristassistent

Karl Emil

Tang Nielsen

Junior juristassistent

Karoline

Halfdan Petersen

Legal manager

Karoline

Nordved

Junior juristassistent

Laura

Jørgensen

Senior juridisk rådgivare

Liva

Tværmose Høegh

Senior juristassistent

Mathias

Bech Linaa

Junior juristassistent

Maya

Cecillia Jørgensen

Senior juridisk rådgivare

Mie

Lundberg Larsen

Legal manager (tjänstledighet)

Rosa

Gilliam-Vigh

Senior juristassistent

Selma

Agopian

Senior EU-advokat

Selma

Klinker Brodersen

Junior juristassistent

Silje

Moen Knutsen

Juristassistent

Sille

Lyng Mejding

Juristassistent

Simone

Bjergskov Nielsen

Senior juristassistent

Sofija

Cabrilo

Juristassistent

Sophia

Maria Dahl-Jensen

Senior juridisk rådgivare

Stine

Bank Olstrøm

Juristassistent