EU-Domstolen: Bensin på start och landningsbanan en extraordinär omständighet
I en nyligen uttalad dom, fastslår EU domstolen att en väsentlig försening som orsakats till följd av ett bensinutsläpp på flygplatsens start och landningsbana utgör en extraordinär omständighet. Lufttrafikföretagets kompensationsskyldighet, enligt förordning 261/2004, faller således bort. Detta gäller emellertid enbart om bensinen inte kommer från ett flygplan, vilket tillhör förevarande lufttrafikföretag.
En passagerare har i enlighet med förordning nr 261/2004 rätt till kompensation, om en flygning har ställts in eller försenats med mer än tre timmar. Om förseningen däremot, orsakats av en extraordinär omständighet som inte kunnat undvikits trots att samtliga åtgärder vilka är rimliga, faktiskt har vidtagits, är lufttrafikföretaget inte skyldiga att betala kompensation till passageraren. Förordningen innehåller inte en uppräkning av samtliga omständigheter vilka kan anses utgöra extraordinära omständigheter. Det är därför upp till EU-domstolen att avgöra.
Detta mål rörde en passagerare som skulle flyga från Treviso i Italien Till Charleroi i Belgien, flygningen blev emellertid försenad med mer än tre timmar. Passageraren krävde därmed kompensation av lufttrafikföretaget Ryanair Ltd. i enlighet med förordning 261/2004. Förseningen orsakades till följd av bensinutsläppet, som ledde till att start och landningsbanan stängdes ner i mer än två timmar. Ryanair hävdade således att bensinutsläppet i fråga utgjorde en extraordinär omständighet, varför passageraren inte var berättigad kompensation.
Det var därför upp till EU-domstolen att avgöra, huruvida ett bensinutsläpp på flygplatsers start och landningsbanor, utgör en extraordinär omständighet. Vilket i sin tur leder till ansvarsfrihet för de lufttrafikföretag som påverkas, även om passageraren anländer till slutdestinationen mer än tre timmar efter planerad ankomsttid.
En extraordinär omständighet, som inte hade kunnat undvikas
I sitt avgörande fastslog EU-domstolen, att bensin på start och landningsbanan på en flygplats, varken till sin natur eller uppträdande, faller inom ramen för lufttrafikföretaget normala verksamhet. Till styrkande för detta, hänvisade domstolen, till mål C-501/17 (Germnawings), där det underströks, att underhållsarbete av start och landningsbanor inte är lufttrafikföretagens ansvar, utan faller under flygplatsens säkerhetsansvar. Lufttrafikföretag är således bundna av kompetenta flygplatsmyndigheters beslut om eventuella stängningar av start och landningsbanor.
EU-domstolen kom följaktligen fram till att, bensinutsläpp som medför en stängning av start och landningsbanor, utgör en extraordinär omständighet i enlighet med förordningen. Däremot, fastslog EU-domstolen att detta enbart gäller förutsatt att bensinutsläppet inte kan hänvisas till det aktuella lufttrafikföretaget.
Vidare fastslog de, att bensinutsläppet ska anses utgöra en extraordinär omständighet, som omöjligen hade kunnat undvikas även om samtliga rimliga åtgärder vidtagits. Bensinutsläppet, utgjorde därmed en extraordinär omständighet som kunde friskriva Ryanairs kompensationsskyldighet.
IUNOs menar
Domen framhäver, att underhållsarbete av start och landningsbanor faller under flygplatsernas säkerhetsansvar. Utsläpp av bensin på flygplatsers start och landningsbanor, är därför en omständighet som ligger bortom lufttrafikföretagens kontroll och normala verksamhet. Lufttrafikföretag kan därmed inte stå till svars för start och landningsbanor som inte har underhållits på ett tillfredställande sätt, då ansvaret i ett sådant fall hade varit alldeles för omfattande.
IUNO följer utvecklingen av den svenska rättspraxisen som domen kan medföra, och vänder tillbaka, om det sker förändringar på området.
En passagerare har i enlighet med förordning nr 261/2004 rätt till kompensation, om en flygning har ställts in eller försenats med mer än tre timmar. Om förseningen däremot, orsakats av en extraordinär omständighet som inte kunnat undvikits trots att samtliga åtgärder vilka är rimliga, faktiskt har vidtagits, är lufttrafikföretaget inte skyldiga att betala kompensation till passageraren. Förordningen innehåller inte en uppräkning av samtliga omständigheter vilka kan anses utgöra extraordinära omständigheter. Det är därför upp till EU-domstolen att avgöra.
Detta mål rörde en passagerare som skulle flyga från Treviso i Italien Till Charleroi i Belgien, flygningen blev emellertid försenad med mer än tre timmar. Passageraren krävde därmed kompensation av lufttrafikföretaget Ryanair Ltd. i enlighet med förordning 261/2004. Förseningen orsakades till följd av bensinutsläppet, som ledde till att start och landningsbanan stängdes ner i mer än två timmar. Ryanair hävdade således att bensinutsläppet i fråga utgjorde en extraordinär omständighet, varför passageraren inte var berättigad kompensation.
Det var därför upp till EU-domstolen att avgöra, huruvida ett bensinutsläpp på flygplatsers start och landningsbanor, utgör en extraordinär omständighet. Vilket i sin tur leder till ansvarsfrihet för de lufttrafikföretag som påverkas, även om passageraren anländer till slutdestinationen mer än tre timmar efter planerad ankomsttid.
En extraordinär omständighet, som inte hade kunnat undvikas
I sitt avgörande fastslog EU-domstolen, att bensin på start och landningsbanan på en flygplats, varken till sin natur eller uppträdande, faller inom ramen för lufttrafikföretaget normala verksamhet. Till styrkande för detta, hänvisade domstolen, till mål C-501/17 (Germnawings), där det underströks, att underhållsarbete av start och landningsbanor inte är lufttrafikföretagens ansvar, utan faller under flygplatsens säkerhetsansvar. Lufttrafikföretag är således bundna av kompetenta flygplatsmyndigheters beslut om eventuella stängningar av start och landningsbanor.
EU-domstolen kom följaktligen fram till att, bensinutsläpp som medför en stängning av start och landningsbanor, utgör en extraordinär omständighet i enlighet med förordningen. Däremot, fastslog EU-domstolen att detta enbart gäller förutsatt att bensinutsläppet inte kan hänvisas till det aktuella lufttrafikföretaget.
Vidare fastslog de, att bensinutsläppet ska anses utgöra en extraordinär omständighet, som omöjligen hade kunnat undvikas även om samtliga rimliga åtgärder vidtagits. Bensinutsläppet, utgjorde därmed en extraordinär omständighet som kunde friskriva Ryanairs kompensationsskyldighet.
IUNOs menar
Domen framhäver, att underhållsarbete av start och landningsbanor faller under flygplatsernas säkerhetsansvar. Utsläpp av bensin på flygplatsers start och landningsbanor, är därför en omständighet som ligger bortom lufttrafikföretagens kontroll och normala verksamhet. Lufttrafikföretag kan därmed inte stå till svars för start och landningsbanor som inte har underhållits på ett tillfredställande sätt, då ansvaret i ett sådant fall hade varit alldeles för omfattande.
IUNO följer utvecklingen av den svenska rättspraxisen som domen kan medföra, och vänder tillbaka, om det sker förändringar på området.