Berättigad nekad ombordstigning: Passagerarens visum var ogiltig
Nekad ombordstigning medför vanligtvis en ovillkorlig skyldighet för flygbolaget att betala ersättning till den avvisade passageraren. I ett nytt ärende vid Köpenhamns tingsrätt beslutade domstolen emellertid att en passagerare inte hade rätt till ersättning eftersom det hade varit problem med hennes visum.
Som utgångspunkt har passagerare rätt till kompensation om de blir nekade ombordstigning mot deras vilja. Denna utgångspunkt avviker dock när det finns rimliga skäl för avslaget, såsom hälso- eller säkerhetsskäl eller ofullständiga resehandlingar. Det är dessutom passagerarens eget ansvar att ha en bekräftad bokning till den aktuella flygningen och vara i tid för incheckningen. När en passagerare nekas ombordstigning på ett flygplan uppstår frågan om det har funnits rimliga skäl för nekad ombordstigning och om passageraren har följt sin del av avtalet, inklusive skyldigheten att ha ett giltigt visum.
Fel i visumet
Ärendet gällde en flygpassagerare som skulle resa från Köpenhamn till Toronto via Bryssel. Resan från Köpenhamn till Bryssels gick utan problem, men vid säkerhetskontrollen i Bryssel uppstod problem eftersom incheckningspersonalen bedömde att hon inte hade en giltig resehandling. Personalen menade att passageraren hade fyllt i sin ansökan om eTA-visum felaktigt. eTA är ett obligatoriskt resetillstånd för resenärer som besöker Kanada som turister, på affärsresa eller som resande. Flygbolaget valde därför att neka passageraren ombordstigning, eftersom man bara kan resa till Kanada med ett giltigt visum.
Passageraren och flygbolaget var då oeniga om huruvida passageraren rent faktiskt hade ett giltigt visum vid säkerhetskontrollen i Bryssel. Ärendet väcktes vid Köpenhamns tingsrätt. Passageraren påstod att hon hade fyllt i eTA-ansökningen korrekt och hade ett giltigt resetillstånd. Flygbolaget menade däremot att ansökningens att fyllts i felaktigt och passageraren nekades därför ombordstigning och ombads fylla i en ny ansökan. Parterna var således oense om huruvida det ursprungliga visumet hade varit tillräckligt för passageraren att kunna resa lagligt till Kanada. De var dock eniga om att passageraren ombokades till en alternativ flygning till Toronto efter att visumet godkänts samma dag.
Förseningen omfattas inte av förordning 261
Utifrån informationen som framlades under målet fann Köpenhamns tingsrätt att det var bevisat att passageraren var tvungen att ansöka om visum samma dag som flygningen ifråga, eftersom hon inte hade en giltig resehandling för inresa till Kanada. Det var orsaken till förseningen. Domstolen drog därför slutsatsen att det var tala om en berättigad nekad ombordstigning på grund av ofullständiga resehandlingar. Flygbolaget skulle därför inte betala ersättning till passagerarna, och tillerkändes dessutom rättegångskostnaderna.
IUNO menar
De flesta ärenden om kompensation enligt förordning 261 avgörs enbart på grundval av det skriftliga materialet i ärendet. Det var i det här fallet helt avgörande att passagerarens version av ärendet inte hängde samman med de framlagda handlingarna – och att detta tydligt meddelades till domaren som avgjorde ärendet.
Flygbolagen kan inte förvänta sig att domstolen av sig själv kontrollerar alla rättshandlingar. Det är viktigt att flygbolaget själv pekar ut alla frågor som är viktiga i det enskilda fallet och se till att hålla reda på bevisen. IUNO rekommenderar att flygbolaget säkrar kopior av felaktiga dokument. I annat fall kan bevisbördan vara svår att lyfta.
[Köpenhamns Tingsrätt i mål BS-29499/2018-KBH av 21. september 2020]
Som utgångspunkt har passagerare rätt till kompensation om de blir nekade ombordstigning mot deras vilja. Denna utgångspunkt avviker dock när det finns rimliga skäl för avslaget, såsom hälso- eller säkerhetsskäl eller ofullständiga resehandlingar. Det är dessutom passagerarens eget ansvar att ha en bekräftad bokning till den aktuella flygningen och vara i tid för incheckningen. När en passagerare nekas ombordstigning på ett flygplan uppstår frågan om det har funnits rimliga skäl för nekad ombordstigning och om passageraren har följt sin del av avtalet, inklusive skyldigheten att ha ett giltigt visum.
Fel i visumet
Ärendet gällde en flygpassagerare som skulle resa från Köpenhamn till Toronto via Bryssel. Resan från Köpenhamn till Bryssels gick utan problem, men vid säkerhetskontrollen i Bryssel uppstod problem eftersom incheckningspersonalen bedömde att hon inte hade en giltig resehandling. Personalen menade att passageraren hade fyllt i sin ansökan om eTA-visum felaktigt. eTA är ett obligatoriskt resetillstånd för resenärer som besöker Kanada som turister, på affärsresa eller som resande. Flygbolaget valde därför att neka passageraren ombordstigning, eftersom man bara kan resa till Kanada med ett giltigt visum.
Passageraren och flygbolaget var då oeniga om huruvida passageraren rent faktiskt hade ett giltigt visum vid säkerhetskontrollen i Bryssel. Ärendet väcktes vid Köpenhamns tingsrätt. Passageraren påstod att hon hade fyllt i eTA-ansökningen korrekt och hade ett giltigt resetillstånd. Flygbolaget menade däremot att ansökningens att fyllts i felaktigt och passageraren nekades därför ombordstigning och ombads fylla i en ny ansökan. Parterna var således oense om huruvida det ursprungliga visumet hade varit tillräckligt för passageraren att kunna resa lagligt till Kanada. De var dock eniga om att passageraren ombokades till en alternativ flygning till Toronto efter att visumet godkänts samma dag.
Förseningen omfattas inte av förordning 261
Utifrån informationen som framlades under målet fann Köpenhamns tingsrätt att det var bevisat att passageraren var tvungen att ansöka om visum samma dag som flygningen ifråga, eftersom hon inte hade en giltig resehandling för inresa till Kanada. Det var orsaken till förseningen. Domstolen drog därför slutsatsen att det var tala om en berättigad nekad ombordstigning på grund av ofullständiga resehandlingar. Flygbolaget skulle därför inte betala ersättning till passagerarna, och tillerkändes dessutom rättegångskostnaderna.
IUNO menar
De flesta ärenden om kompensation enligt förordning 261 avgörs enbart på grundval av det skriftliga materialet i ärendet. Det var i det här fallet helt avgörande att passagerarens version av ärendet inte hängde samman med de framlagda handlingarna – och att detta tydligt meddelades till domaren som avgjorde ärendet.
Flygbolagen kan inte förvänta sig att domstolen av sig själv kontrollerar alla rättshandlingar. Det är viktigt att flygbolaget själv pekar ut alla frågor som är viktiga i det enskilda fallet och se till att hålla reda på bevisen. IUNO rekommenderar att flygbolaget säkrar kopior av felaktiga dokument. I annat fall kan bevisbördan vara svår att lyfta.
[Köpenhamns Tingsrätt i mål BS-29499/2018-KBH av 21. september 2020]