SE
Aviation

Kan resor köpta med bonuspoäng, krävas tillbaka i kontanter?

logo
Juridiknytt
calendar 30. januar 2020
globus Danmark

Bonuspoäng är ett effektivt verktyg för företag att säkra kundernas lojalitet samtidigt som kunderna erhåller fördelar och förmåner i verksamheten. Bonuspoängssystemet skapar emellertid en rad juridiska problem, i synnerhet vad gäller rätten till kompensation och återbetalning vid inställda flyg och förseningar

Många flygbolag erbjuder sina passagerare att bli medlemmar i ett lojalitetsprogram. Genom att resa med flygbolaget och göra andra inköp hos dem kan passagerarna erhålla

I en nyligen uttalad dom, påstod en passagerare att han var berättigad återbetalning i kontanter för en resa som han betalade med bonuspoäng, motsvarande priset på flygbiljetten. Ärendet uppkom i Köpenhamns Byret och senare överklagades beslutet till Östre Landsret, som skulle avgöra huruvida passageraren kunde kräva en kontant återbetalning trots att de rörde sig om biljetter han förvärvat genom bonuspoäng. 

Omständigheter i målet

En passagerare hade köpt en resa genom flygbolaget A, som lät flygbolag B utföra ifrågavarande flygning. Resan hade köpts för 70 000 bonuspoäng och cirka 3500 kr. kontant inklusive skatter och avgifter. Passageraren fick först, vid avresedagen reda på att hans flygning hade ställts in, då en felkommunikation mellan flygbolagen hade inträffat. Passageraren önskade därmed att häva köpet, varför flygbolaget A återgav 70 000 bonuspoäng och 3500 kr kontant. Passageraren köpte samma dag som avresan skulle ha ägt rum, en ny biljett med samma destinationsort för cirka 10 000 kronor hos ett annat flygbolag.

Vad var problematiskt i målet?

Passageraren påstod efter sin hemkomst, att flygbolaget A skulle betala 10 000 kronor för priset på passagerarens nya resa, istället för att få tillbaka 70 000 bonuspoäng till flygbolag A. Frågan var därför, om passageraren hade rätt att kräva detta, dvs att återbetalningen skulle ske i en viss valuta, som skiljer sig från den valuta som betalningen skett med, och vidare om bonuspoäng har en sådan karaktär att det kan likställas med pengar och därmed värdesättas.

Vad gäller återbetalningen, framgick det i det konkreta målet att flygbolagets allmänna villkor fastslog att återbetalning av de köpta biljetterna alltid ska ske i samma valuta och på samma sätt som betalningen har skett. Alltså, om biljetten har betalats i DKK via kreditkort, så ska återbetalning ske i DKK på samma sätt till passagerarens kreditkort.

Här får det anses vara ganska klart, att en återbetalning av beloppet inte kan ske vid utbetalning av kontanter, då köpet har ingåtts med betalning av bonuspoäng och möjligheten för att få tillbaka det på annat sätt är begränsat enligt villkoren.

Om flygbolaget inte hade haft denna bestämmelse i sina standardvillkor, är det dock mindre klart, om en köpare skulle kunna kräva tillbaka betalning på ett bestämt sätt. Utgångspunkt är att det ska ske en återbetalning av prestationerna. Alltså att passageraren inte ska företa resan och att flygbolaget ska betala tillbaka betalningen. Som utgångspunkt finns det dock inte något som hindrar parterna att avtala om att återbetalningen ska ske på ett annat sätt än vad betalningen har skett på, och det står heller inte klart om vad som gäller om passageraren kräver återbetalningen på ett visst sätt. Det är därför viktigt att man i sina köprättsliga villkor för användning av bonuspoäng har några klara riktlinjer vad gäller användningen av bonuspoäng, men i synnerhet vad som gäller vid återbetalning av bonuspoäng.

Vad är värdet av bonuspoäng?

I den utsträckningen en passagerare kan kräva återbetalning i en annan valuta, uppstår emellertid frågan, om bonuspoäng överhuvudtaget kan omräknas till en annan valuta. I det konkreta målet, la Östre Landsret vikt vid, at det inte hade företagits någon syn, skönsmässig bedömning eller inhämtat sakkunnigt utlåtande, och att det därför inte var möjligt att fastsätta värdet av biljetten, som hade köpts för bonuspoäng. Därför var det heller inte fastställt huruvida passageraren hade lidit en ekonomisk skada, flygbolaget var därför inte skyldiga att ersätta den köpta biljetten.

Dommen besvarar alltså inte frågan, om huruvida bonuspoäng kan omräknas till en annan valuta, och det är därför bara möjligt att spekulera kring, hur en potentiell värdeangivelse skulle företas. Nedan anförs en rad moment vilka tyder på att en värdeangivelse inte är möjlig.

I det tillfälle bonuspoäng ger direkt rabatt i form av ett fastslaget nedslag i pris – exempelvis, 500 bonuspoäng ger 50 kr rabatt - leder till att omvandlingen skulle bli synnerligen komplicerad. Då det typiskt sett finns ett klart sammanhang mellan poängens värde och valuta som ger rabatt – i exemplet är sammanhanget 10:1.  I det tillfälle, vilka bonuspoängen, inte ger en monetär rabatt, men istället en procentuell, eller bara rätten till att köpa en viss produkt, är det oklart hur omräkningen ska ske, och om det överhuvudtaget är möjligt.

Man kan anföra att värdet av bonuspoäng alltid, som minimum motsvarar värdet av de objekt och tjänster som kan köpas för poängen. Det är dock oklart om utgångspunkten ska vara inköps eller försäljningsvärdet, och om utgångspunkten ska vara försäljningsvärdet, om det ska vara värdet på den offentliga marknaden eller om varan och tjänsten ska erbjudas till den specifika säljaren som har bonussystemet.

På liknande sätt är det svårt att fastställa värdet, om det kan köpas flera olika varor och tjänster för poängen. Ska värdet i detta tillfälle fastställas till ett genomsnittligt värde av de olika köpmöjligheterna eller ska man istället välja den varan/tjänst med högst värde, som kan köpas för poängen.

På luftfartsområdet finns det ännu en svårighet, då priset för en given resa ändrar sig, vilket gör att det också ska tas ställning till, om en resa ska prissättas utifrån resans värde vid köptillfället, eller tidpunkten för resan eller då passageraren kräver återbetalning av bonuspoängen.

Sammanfattningsvis, är det tveksamt om bonuspoäng med säkerhet kan värdesättas, om det inte finns riktlinjer för hur värdesättningen ska ske i avtalsvillkoren eller om verksamheten inte har någon intern praxis om hur värderingen ska ske.

Hur slutade målet?

Både Byretten och Landsretten kom fram till att passageraren inte hade rätt att få ersättning för prisdiskrepansen, samt att passageraren alltså var tvungen att nöja sig med att få bonuspoängen tillbaka plus de 3500 kronorna han betalade kontant.

Iunos ståndpunkt

IUNO menar att flygbolag bör gå igenom deras allmänna avtalsvillkor och kontrollera, att det är klart definierat hur återbetalningen ska ske, i synnerhet när reser betalas med bonuspoäng. Verksamheter bör i övrigt precisera, hur det ska vara möjligt att kräva tillbaka bonuspoäng i en annan valuta och i ett sådant tillfälle, hur omräkningen till en annan valuta ska ske.

Många flygbolag erbjuder sina passagerare att bli medlemmar i ett lojalitetsprogram. Genom att resa med flygbolaget och göra andra inköp hos dem kan passagerarna erhålla

I en nyligen uttalad dom, påstod en passagerare att han var berättigad återbetalning i kontanter för en resa som han betalade med bonuspoäng, motsvarande priset på flygbiljetten. Ärendet uppkom i Köpenhamns Byret och senare överklagades beslutet till Östre Landsret, som skulle avgöra huruvida passageraren kunde kräva en kontant återbetalning trots att de rörde sig om biljetter han förvärvat genom bonuspoäng. 

Omständigheter i målet

En passagerare hade köpt en resa genom flygbolaget A, som lät flygbolag B utföra ifrågavarande flygning. Resan hade köpts för 70 000 bonuspoäng och cirka 3500 kr. kontant inklusive skatter och avgifter. Passageraren fick först, vid avresedagen reda på att hans flygning hade ställts in, då en felkommunikation mellan flygbolagen hade inträffat. Passageraren önskade därmed att häva köpet, varför flygbolaget A återgav 70 000 bonuspoäng och 3500 kr kontant. Passageraren köpte samma dag som avresan skulle ha ägt rum, en ny biljett med samma destinationsort för cirka 10 000 kronor hos ett annat flygbolag.

Vad var problematiskt i målet?

Passageraren påstod efter sin hemkomst, att flygbolaget A skulle betala 10 000 kronor för priset på passagerarens nya resa, istället för att få tillbaka 70 000 bonuspoäng till flygbolag A. Frågan var därför, om passageraren hade rätt att kräva detta, dvs att återbetalningen skulle ske i en viss valuta, som skiljer sig från den valuta som betalningen skett med, och vidare om bonuspoäng har en sådan karaktär att det kan likställas med pengar och därmed värdesättas.

Vad gäller återbetalningen, framgick det i det konkreta målet att flygbolagets allmänna villkor fastslog att återbetalning av de köpta biljetterna alltid ska ske i samma valuta och på samma sätt som betalningen har skett. Alltså, om biljetten har betalats i DKK via kreditkort, så ska återbetalning ske i DKK på samma sätt till passagerarens kreditkort.

Här får det anses vara ganska klart, att en återbetalning av beloppet inte kan ske vid utbetalning av kontanter, då köpet har ingåtts med betalning av bonuspoäng och möjligheten för att få tillbaka det på annat sätt är begränsat enligt villkoren.

Om flygbolaget inte hade haft denna bestämmelse i sina standardvillkor, är det dock mindre klart, om en köpare skulle kunna kräva tillbaka betalning på ett bestämt sätt. Utgångspunkt är att det ska ske en återbetalning av prestationerna. Alltså att passageraren inte ska företa resan och att flygbolaget ska betala tillbaka betalningen. Som utgångspunkt finns det dock inte något som hindrar parterna att avtala om att återbetalningen ska ske på ett annat sätt än vad betalningen har skett på, och det står heller inte klart om vad som gäller om passageraren kräver återbetalningen på ett visst sätt. Det är därför viktigt att man i sina köprättsliga villkor för användning av bonuspoäng har några klara riktlinjer vad gäller användningen av bonuspoäng, men i synnerhet vad som gäller vid återbetalning av bonuspoäng.

Vad är värdet av bonuspoäng?

I den utsträckningen en passagerare kan kräva återbetalning i en annan valuta, uppstår emellertid frågan, om bonuspoäng överhuvudtaget kan omräknas till en annan valuta. I det konkreta målet, la Östre Landsret vikt vid, at det inte hade företagits någon syn, skönsmässig bedömning eller inhämtat sakkunnigt utlåtande, och att det därför inte var möjligt att fastsätta värdet av biljetten, som hade köpts för bonuspoäng. Därför var det heller inte fastställt huruvida passageraren hade lidit en ekonomisk skada, flygbolaget var därför inte skyldiga att ersätta den köpta biljetten.

Dommen besvarar alltså inte frågan, om huruvida bonuspoäng kan omräknas till en annan valuta, och det är därför bara möjligt att spekulera kring, hur en potentiell värdeangivelse skulle företas. Nedan anförs en rad moment vilka tyder på att en värdeangivelse inte är möjlig.

I det tillfälle bonuspoäng ger direkt rabatt i form av ett fastslaget nedslag i pris – exempelvis, 500 bonuspoäng ger 50 kr rabatt - leder till att omvandlingen skulle bli synnerligen komplicerad. Då det typiskt sett finns ett klart sammanhang mellan poängens värde och valuta som ger rabatt – i exemplet är sammanhanget 10:1.  I det tillfälle, vilka bonuspoängen, inte ger en monetär rabatt, men istället en procentuell, eller bara rätten till att köpa en viss produkt, är det oklart hur omräkningen ska ske, och om det överhuvudtaget är möjligt.

Man kan anföra att värdet av bonuspoäng alltid, som minimum motsvarar värdet av de objekt och tjänster som kan köpas för poängen. Det är dock oklart om utgångspunkten ska vara inköps eller försäljningsvärdet, och om utgångspunkten ska vara försäljningsvärdet, om det ska vara värdet på den offentliga marknaden eller om varan och tjänsten ska erbjudas till den specifika säljaren som har bonussystemet.

På liknande sätt är det svårt att fastställa värdet, om det kan köpas flera olika varor och tjänster för poängen. Ska värdet i detta tillfälle fastställas till ett genomsnittligt värde av de olika köpmöjligheterna eller ska man istället välja den varan/tjänst med högst värde, som kan köpas för poängen.

På luftfartsområdet finns det ännu en svårighet, då priset för en given resa ändrar sig, vilket gör att det också ska tas ställning till, om en resa ska prissättas utifrån resans värde vid köptillfället, eller tidpunkten för resan eller då passageraren kräver återbetalning av bonuspoängen.

Sammanfattningsvis, är det tveksamt om bonuspoäng med säkerhet kan värdesättas, om det inte finns riktlinjer för hur värdesättningen ska ske i avtalsvillkoren eller om verksamheten inte har någon intern praxis om hur värderingen ska ske.

Hur slutade målet?

Både Byretten och Landsretten kom fram till att passageraren inte hade rätt att få ersättning för prisdiskrepansen, samt att passageraren alltså var tvungen att nöja sig med att få bonuspoängen tillbaka plus de 3500 kronorna han betalade kontant.

Iunos ståndpunkt

IUNO menar att flygbolag bör gå igenom deras allmänna avtalsvillkor och kontrollera, att det är klart definierat hur återbetalningen ska ske, i synnerhet när reser betalas med bonuspoäng. Verksamheter bör i övrigt precisera, hur det ska vara möjligt att kräva tillbaka bonuspoäng i en annan valuta och i ett sådant tillfälle, hur omräkningen till en annan valuta ska ske.

Registrera dig för vårt nyhetsbrev

Aage

Krogh

Partner

Liknande

logo
Aviation

25 maj 2022

Flygbolag är inte skyldiga att återbetala extraavgifter som tas ut av resebolag

logo
Aviation

4 maj 2022

En strejk var att betrakta som en extraordinär omständighet, trots varsel flera dagar innan

logo
Aviation

20 april 2022

Lufttrafikföretag friades: Det finns inget krav att boka om passagerare till en tidigare avgång

logo
Aviation

25 augusti 2021

logo
Aviation

5 april 2021

logo
Aviation

5 mars 2021

Laget

Aage

Krogh

Partner

Amalie

Sofie Sveen Kvam

Juristassistent

Anna

Bonander

Juristassistent

Anne

Poulsen

Senior juridisk rådgivare

Anne

Voigt Kjær

Junior juristassistent

Anton

Winther Hansen

Juristassistent

Asger

Abildgaard Boye

Juristassistent

Bror

Johan Kristensen

Senior juridisk rådgivare

Carl-Emil

Schumann Dinesen

Senior juridisk rådgivare

Caroline

Bruun Ibsen

Senior juridisk rådgivare

Chris

Anders Nielsen

Senior juridisk rådgivare

Clara

Andersen Øfeldt

Senior juridisk rådgivare

Elvira

Feline Basse Schougaard

Junior juristassistent

Emma

Frøslev Larsen

Legal manager

Fransine

Andersson

Senior juristassistent

Frederikke

Østerlund Haarder

Junior juristassistent

Frida

Assarson

Senior juristassistent

Hila

Noori Hashimi

(Ledighet)

Isabella

Rocio Nielsen

Juristassistent

Ittqa

Hussain

Juristassistent

Izabell

Celina Bastrup Lüthje

Juristassistent

Jasmin

Hussein El-Khodr

Juristassistent

Kathrine

Münter

(Ledighet)

Kathrine

Wohlers Sørensen

Juridisk rådgivare

Line

Isling Bjerg

Juristassistent

Lise

Jørgen Carlsen Gjerde

Biträdande jurist

Liva

Tværmose Høegh

Junior juristassistent

Lærke

Sophia Slot

Junior juristassistent

Magnus

Henckel Holtse

Junior juristassistent

Maria

Hindsberger

Junior juristassistent

Max Emil

Frost Christensen

Senior juristassistent

Maya

Cecillia Jørgensen

Senior juridisk rådgivare

Mie

Lundberg Larsen

Legal manager

Mikkel

Løve Ekstrand

Juristassistent

Monica

Asgari Kristensen

Juristassistent

Rosa

Gilliam-Vigh

Junior juristassistent

Sara

Kargo

Juristassistent

Selma

Agopian

EU-advokat

Sofie

Storli

Juristassistent

Sophia

Maria Dahl-Jensen

Senior juridisk rådgivare

Steffani

Westphall Mirovaia Sørensen

Junior juristassistent