Kan resor köpta med bonuspoäng, krävas tillbaka i kontanter?
Bonuspoäng är ett effektivt verktyg för företag att säkra kundernas lojalitet samtidigt som kunderna erhåller fördelar och förmåner i verksamheten. Bonuspoängssystemet skapar emellertid en rad juridiska problem, i synnerhet vad gäller rätten till kompensation och återbetalning vid inställda flyg och förseningar
Många flygbolag erbjuder sina passagerare att bli medlemmar i ett lojalitetsprogram. Genom att resa med flygbolaget och göra andra inköp hos dem kan passagerarna erhålla
I en nyligen uttalad dom, påstod en passagerare att han var berättigad återbetalning i kontanter för en resa som han betalade med bonuspoäng, motsvarande priset på flygbiljetten. Ärendet uppkom i Köpenhamns Byret och senare överklagades beslutet till Östre Landsret, som skulle avgöra huruvida passageraren kunde kräva en kontant återbetalning trots att de rörde sig om biljetter han förvärvat genom bonuspoäng.
Omständigheter i målet
En passagerare hade köpt en resa genom flygbolaget A, som lät flygbolag B utföra ifrågavarande flygning. Resan hade köpts för 70 000 bonuspoäng och cirka 3500 kr. kontant inklusive skatter och avgifter. Passageraren fick först, vid avresedagen reda på att hans flygning hade ställts in, då en felkommunikation mellan flygbolagen hade inträffat. Passageraren önskade därmed att häva köpet, varför flygbolaget A återgav 70 000 bonuspoäng och 3500 kr kontant. Passageraren köpte samma dag som avresan skulle ha ägt rum, en ny biljett med samma destinationsort för cirka 10 000 kronor hos ett annat flygbolag.
Vad var problematiskt i målet?
Passageraren påstod efter sin hemkomst, att flygbolaget A skulle betala 10 000 kronor för priset på passagerarens nya resa, istället för att få tillbaka 70 000 bonuspoäng till flygbolag A. Frågan var därför, om passageraren hade rätt att kräva detta, dvs att återbetalningen skulle ske i en viss valuta, som skiljer sig från den valuta som betalningen skett med, och vidare om bonuspoäng har en sådan karaktär att det kan likställas med pengar och därmed värdesättas.
Vad gäller återbetalningen, framgick det i det konkreta målet att flygbolagets allmänna villkor fastslog att återbetalning av de köpta biljetterna alltid ska ske i samma valuta och på samma sätt som betalningen har skett. Alltså, om biljetten har betalats i DKK via kreditkort, så ska återbetalning ske i DKK på samma sätt till passagerarens kreditkort.
Här får det anses vara ganska klart, att en återbetalning av beloppet inte kan ske vid utbetalning av kontanter, då köpet har ingåtts med betalning av bonuspoäng och möjligheten för att få tillbaka det på annat sätt är begränsat enligt villkoren.
Om flygbolaget inte hade haft denna bestämmelse i sina standardvillkor, är det dock mindre klart, om en köpare skulle kunna kräva tillbaka betalning på ett bestämt sätt. Utgångspunkt är att det ska ske en återbetalning av prestationerna. Alltså att passageraren inte ska företa resan och att flygbolaget ska betala tillbaka betalningen. Som utgångspunkt finns det dock inte något som hindrar parterna att avtala om att återbetalningen ska ske på ett annat sätt än vad betalningen har skett på, och det står heller inte klart om vad som gäller om passageraren kräver återbetalningen på ett visst sätt. Det är därför viktigt att man i sina köprättsliga villkor för användning av bonuspoäng har några klara riktlinjer vad gäller användningen av bonuspoäng, men i synnerhet vad som gäller vid återbetalning av bonuspoäng.
Vad är värdet av bonuspoäng?
I den utsträckningen en passagerare kan kräva återbetalning i en annan valuta, uppstår emellertid frågan, om bonuspoäng överhuvudtaget kan omräknas till en annan valuta. I det konkreta målet, la Östre Landsret vikt vid, at det inte hade företagits någon syn, skönsmässig bedömning eller inhämtat sakkunnigt utlåtande, och att det därför inte var möjligt att fastsätta värdet av biljetten, som hade köpts för bonuspoäng. Därför var det heller inte fastställt huruvida passageraren hade lidit en ekonomisk skada, flygbolaget var därför inte skyldiga att ersätta den köpta biljetten.
Dommen besvarar alltså inte frågan, om huruvida bonuspoäng kan omräknas till en annan valuta, och det är därför bara möjligt att spekulera kring, hur en potentiell värdeangivelse skulle företas. Nedan anförs en rad moment vilka tyder på att en värdeangivelse inte är möjlig.
I det tillfälle bonuspoäng ger direkt rabatt i form av ett fastslaget nedslag i pris – exempelvis, 500 bonuspoäng ger 50 kr rabatt - leder till att omvandlingen skulle bli synnerligen komplicerad. Då det typiskt sett finns ett klart sammanhang mellan poängens värde och valuta som ger rabatt – i exemplet är sammanhanget 10:1. I det tillfälle, vilka bonuspoängen, inte ger en monetär rabatt, men istället en procentuell, eller bara rätten till att köpa en viss produkt, är det oklart hur omräkningen ska ske, och om det överhuvudtaget är möjligt.
Man kan anföra att värdet av bonuspoäng alltid, som minimum motsvarar värdet av de objekt och tjänster som kan köpas för poängen. Det är dock oklart om utgångspunkten ska vara inköps eller försäljningsvärdet, och om utgångspunkten ska vara försäljningsvärdet, om det ska vara värdet på den offentliga marknaden eller om varan och tjänsten ska erbjudas till den specifika säljaren som har bonussystemet.
På liknande sätt är det svårt att fastställa värdet, om det kan köpas flera olika varor och tjänster för poängen. Ska värdet i detta tillfälle fastställas till ett genomsnittligt värde av de olika köpmöjligheterna eller ska man istället välja den varan/tjänst med högst värde, som kan köpas för poängen.
På luftfartsområdet finns det ännu en svårighet, då priset för en given resa ändrar sig, vilket gör att det också ska tas ställning till, om en resa ska prissättas utifrån resans värde vid köptillfället, eller tidpunkten för resan eller då passageraren kräver återbetalning av bonuspoängen.
Sammanfattningsvis, är det tveksamt om bonuspoäng med säkerhet kan värdesättas, om det inte finns riktlinjer för hur värdesättningen ska ske i avtalsvillkoren eller om verksamheten inte har någon intern praxis om hur värderingen ska ske.
Hur slutade målet?
Både Byretten och Landsretten kom fram till att passageraren inte hade rätt att få ersättning för prisdiskrepansen, samt att passageraren alltså var tvungen att nöja sig med att få bonuspoängen tillbaka plus de 3500 kronorna han betalade kontant.
Iunos ståndpunkt
IUNO menar att flygbolag bör gå igenom deras allmänna avtalsvillkor och kontrollera, att det är klart definierat hur återbetalningen ska ske, i synnerhet när reser betalas med bonuspoäng. Verksamheter bör i övrigt precisera, hur det ska vara möjligt att kräva tillbaka bonuspoäng i en annan valuta och i ett sådant tillfälle, hur omräkningen till en annan valuta ska ske.
Många flygbolag erbjuder sina passagerare att bli medlemmar i ett lojalitetsprogram. Genom att resa med flygbolaget och göra andra inköp hos dem kan passagerarna erhålla
I en nyligen uttalad dom, påstod en passagerare att han var berättigad återbetalning i kontanter för en resa som han betalade med bonuspoäng, motsvarande priset på flygbiljetten. Ärendet uppkom i Köpenhamns Byret och senare överklagades beslutet till Östre Landsret, som skulle avgöra huruvida passageraren kunde kräva en kontant återbetalning trots att de rörde sig om biljetter han förvärvat genom bonuspoäng.
Omständigheter i målet
En passagerare hade köpt en resa genom flygbolaget A, som lät flygbolag B utföra ifrågavarande flygning. Resan hade köpts för 70 000 bonuspoäng och cirka 3500 kr. kontant inklusive skatter och avgifter. Passageraren fick först, vid avresedagen reda på att hans flygning hade ställts in, då en felkommunikation mellan flygbolagen hade inträffat. Passageraren önskade därmed att häva köpet, varför flygbolaget A återgav 70 000 bonuspoäng och 3500 kr kontant. Passageraren köpte samma dag som avresan skulle ha ägt rum, en ny biljett med samma destinationsort för cirka 10 000 kronor hos ett annat flygbolag.
Vad var problematiskt i målet?
Passageraren påstod efter sin hemkomst, att flygbolaget A skulle betala 10 000 kronor för priset på passagerarens nya resa, istället för att få tillbaka 70 000 bonuspoäng till flygbolag A. Frågan var därför, om passageraren hade rätt att kräva detta, dvs att återbetalningen skulle ske i en viss valuta, som skiljer sig från den valuta som betalningen skett med, och vidare om bonuspoäng har en sådan karaktär att det kan likställas med pengar och därmed värdesättas.
Vad gäller återbetalningen, framgick det i det konkreta målet att flygbolagets allmänna villkor fastslog att återbetalning av de köpta biljetterna alltid ska ske i samma valuta och på samma sätt som betalningen har skett. Alltså, om biljetten har betalats i DKK via kreditkort, så ska återbetalning ske i DKK på samma sätt till passagerarens kreditkort.
Här får det anses vara ganska klart, att en återbetalning av beloppet inte kan ske vid utbetalning av kontanter, då köpet har ingåtts med betalning av bonuspoäng och möjligheten för att få tillbaka det på annat sätt är begränsat enligt villkoren.
Om flygbolaget inte hade haft denna bestämmelse i sina standardvillkor, är det dock mindre klart, om en köpare skulle kunna kräva tillbaka betalning på ett bestämt sätt. Utgångspunkt är att det ska ske en återbetalning av prestationerna. Alltså att passageraren inte ska företa resan och att flygbolaget ska betala tillbaka betalningen. Som utgångspunkt finns det dock inte något som hindrar parterna att avtala om att återbetalningen ska ske på ett annat sätt än vad betalningen har skett på, och det står heller inte klart om vad som gäller om passageraren kräver återbetalningen på ett visst sätt. Det är därför viktigt att man i sina köprättsliga villkor för användning av bonuspoäng har några klara riktlinjer vad gäller användningen av bonuspoäng, men i synnerhet vad som gäller vid återbetalning av bonuspoäng.
Vad är värdet av bonuspoäng?
I den utsträckningen en passagerare kan kräva återbetalning i en annan valuta, uppstår emellertid frågan, om bonuspoäng överhuvudtaget kan omräknas till en annan valuta. I det konkreta målet, la Östre Landsret vikt vid, at det inte hade företagits någon syn, skönsmässig bedömning eller inhämtat sakkunnigt utlåtande, och att det därför inte var möjligt att fastsätta värdet av biljetten, som hade köpts för bonuspoäng. Därför var det heller inte fastställt huruvida passageraren hade lidit en ekonomisk skada, flygbolaget var därför inte skyldiga att ersätta den köpta biljetten.
Dommen besvarar alltså inte frågan, om huruvida bonuspoäng kan omräknas till en annan valuta, och det är därför bara möjligt att spekulera kring, hur en potentiell värdeangivelse skulle företas. Nedan anförs en rad moment vilka tyder på att en värdeangivelse inte är möjlig.
I det tillfälle bonuspoäng ger direkt rabatt i form av ett fastslaget nedslag i pris – exempelvis, 500 bonuspoäng ger 50 kr rabatt - leder till att omvandlingen skulle bli synnerligen komplicerad. Då det typiskt sett finns ett klart sammanhang mellan poängens värde och valuta som ger rabatt – i exemplet är sammanhanget 10:1. I det tillfälle, vilka bonuspoängen, inte ger en monetär rabatt, men istället en procentuell, eller bara rätten till att köpa en viss produkt, är det oklart hur omräkningen ska ske, och om det överhuvudtaget är möjligt.
Man kan anföra att värdet av bonuspoäng alltid, som minimum motsvarar värdet av de objekt och tjänster som kan köpas för poängen. Det är dock oklart om utgångspunkten ska vara inköps eller försäljningsvärdet, och om utgångspunkten ska vara försäljningsvärdet, om det ska vara värdet på den offentliga marknaden eller om varan och tjänsten ska erbjudas till den specifika säljaren som har bonussystemet.
På liknande sätt är det svårt att fastställa värdet, om det kan köpas flera olika varor och tjänster för poängen. Ska värdet i detta tillfälle fastställas till ett genomsnittligt värde av de olika köpmöjligheterna eller ska man istället välja den varan/tjänst med högst värde, som kan köpas för poängen.
På luftfartsområdet finns det ännu en svårighet, då priset för en given resa ändrar sig, vilket gör att det också ska tas ställning till, om en resa ska prissättas utifrån resans värde vid köptillfället, eller tidpunkten för resan eller då passageraren kräver återbetalning av bonuspoängen.
Sammanfattningsvis, är det tveksamt om bonuspoäng med säkerhet kan värdesättas, om det inte finns riktlinjer för hur värdesättningen ska ske i avtalsvillkoren eller om verksamheten inte har någon intern praxis om hur värderingen ska ske.
Hur slutade målet?
Både Byretten och Landsretten kom fram till att passageraren inte hade rätt att få ersättning för prisdiskrepansen, samt att passageraren alltså var tvungen att nöja sig med att få bonuspoängen tillbaka plus de 3500 kronorna han betalade kontant.
Iunos ståndpunkt
IUNO menar att flygbolag bör gå igenom deras allmänna avtalsvillkor och kontrollera, att det är klart definierat hur återbetalningen ska ske, i synnerhet när reser betalas med bonuspoäng. Verksamheter bör i övrigt precisera, hur det ska vara möjligt att kräva tillbaka bonuspoäng i en annan valuta och i ett sådant tillfälle, hur omräkningen till en annan valuta ska ske.
Registrera dig för vårt nyhetsbrev

Aage
Krogh
PartnerLiknande
Laget

Aage
Krogh
Partner
Amalie
Sofie Sveen Kvam
Juristassistent
Anna
Bonander
Juristassistent
Anne
Poulsen
Senior juridisk rådgivare
Anne
Voigt Kjær
Junior juristassistent
Anton
Winther Hansen
Juristassistent
Asger
Abildgaard Boye
Juristassistent
Bror
Johan Kristensen
Senior juridisk rådgivare
Carl-Emil
Schumann Dinesen
Senior juridisk rådgivare
Caroline
Bruun Ibsen
Senior juridisk rådgivare
Chris
Anders Nielsen
Senior juridisk rådgivare
Clara
Andersen Øfeldt
Senior juridisk rådgivare
Elvira
Feline Basse Schougaard
Junior juristassistent
Emma
Frøslev Larsen
Legal manager
Fransine
Andersson
Senior juristassistent
Frederikke
Østerlund Haarder
Junior juristassistent
Frida
Assarson
Senior juristassistent
Hila
Noori Hashimi
(Ledighet)
Isabella
Rocio Nielsen
Juristassistent
Ittqa
Hussain
Juristassistent
Izabell
Celina Bastrup Lüthje
Juristassistent
Jasmin
Hussein El-Khodr
Juristassistent
Kathrine
Münter
(Ledighet)
Kathrine
Wohlers Sørensen
Juridisk rådgivare
Line
Isling Bjerg
Juristassistent
Lise
Jørgen Carlsen Gjerde
Biträdande jurist
Liva
Tværmose Høegh
Junior juristassistent
Lærke
Sophia Slot
Junior juristassistent
Magnus
Henckel Holtse
Junior juristassistent
Maria
Hindsberger
Junior juristassistent
Max Emil
Frost Christensen
Senior juristassistent
Maya
Cecillia Jørgensen
Senior juridisk rådgivare
Mie
Lundberg Larsen
Legal manager
Mikkel
Løve Ekstrand
Juristassistent
Monica
Asgari Kristensen
Juristassistent
Rosa
Gilliam-Vigh
Junior juristassistent
Sara
Kargo
Juristassistent
Selma
Agopian
EU-advokat
Sofie
Storli
Juristassistent
Sophia
Maria Dahl-Jensen
Senior juridisk rådgivare